Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Hon kan ha glömt mina varningar. Om du som
far skulle påminna henne på ett vykort.
— Du behöver inte lägga den där tonvikten på
vykort. Du har aldrig låtit mig göra något för henne.
— Var så god, Andreas!
— Det menar du?
— Ja, det menar jag.
— Då skall jag göra det.
(Iian gjorde det också. Tog helt enkelt över
ansvaret för Margaretas sista studietid och hjälpte mig
på så vis till den frihet jag nu har, då livet är öppet
för mig åt alla väderstreck, även åt väster, där
Amerika ligger.)
— Nu går tåget!
— Adjö, kära Karin!
Jag tyckte att hans ögon sade mig något viktigt.
Men jag vet inte vad det var.
— Adjö, Andreas, roligt att se dig!
— Roligt! Vad säger du?
Så var han borta. Endast den spydiga, häpna,
rörda klangen i hans röst återljöd i mina öron.
Vårt möte var snabbt och brännande som en
svavelstickas möte med sitt plån, men det rev upp
en flamma vid vilken jag såg förnekade och förgätna
ting. Jag återfick minnet. Klipporna rämnade och
begravda hemligheter stego upp.
14.
— Wägner, Mannen vid min sida.
209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
