Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Inledning om skälen och planen för denna bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ja, man måste inom det vegetativa lifvets fysiologi hålla denna
del för den intressantaste, mest väckande och bildande, när man
studerar den såsom en frukt af vetenskaplig forskning med rent
sinne. Därföre vilja vi ock behandla den rent
anatomiskt-fysiologiska sidan något mera vidlyftigt och vetenskapligt, än som
vanligen sker i populära skrifter. Det sker icke för att tillfredsställa
nyfikenheten, utan det sker för att väcka eftertanken och bringa
läsaren att se en vis skapare på detta naturens område.
Men könslifvets rätta belysning har också sin stora vikt
utur medicinsk och samhällelig synpunkt.
Släktets och artens fortplantning är ju — så att säga —
slutmålet för det organiska lifvet såsom sådant.
Själfbibehållelsedriften är grunden till individens bestånd och denna drift
är så stark, att näppeligen någon annan lefvande varelse än
människan kan handla tvärt emot densamma och förkorta sitt
lif. Men individens bibehållelse är, kan man säga, blott
villkoret, medlet för det höga syftet: släktets bibehållande. Icke
underligt därföre, att fortplantningsdriften äfven är en stark
djurisk drift, som också endast den förnuftiga människan kan af
fri vilja tämja, så att hon handlar tvärt emot densamma. Men
för att hon skall vilja och kunna detta, kräfves ovillkorligen, att
hon inser det förnuftigt (d. ä. kristligt) berättigade i detta kraf.
Hvarom icke, varder återhållsamheten en tung och odräglig
börda också för människan — en börda, som hon icke utan knot
och protest kan underkasta sig.
Men just därför att samhällsförhållandena i vår tid och i
våra förfinade samhällen oftare än förr och oftare än bland
naturfolken pålägga tvånget eller krafvet af det ogifta lifvet,
varder könsfrågans och könslifvets rätta belysning i vår tid och
bland oss en ännu viktigare sak än ofta förr. Äktenskapen
minskas i förhållande till den giftasvuxna befolkningens antal
undan för undan, synnerligen i våra större städer.[1]
Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>