- Project Runeberg -  Mannens släktliv i normalt och sjukligt tillstånd /
13

(1905) Author: Erik Wilhelm Wretlind - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Den för mannen egendomliga kroppsbyggnaden.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


En kraftig respiration har också den största betydelse för
blodbildningen och därigenom för hela näringsverksamheten. Med
skäl anses det därföre såsom ett tecken till god hälsa och stora
krafter hos en man, när han har en omfångsrik bröstkorg, med
hvilken han kan fritt och kraftigt respirera. Ty äfven
förmågan att respirera kan vara mycket olika vid samma
lungkapacitet. Vid vanlig lugn andning förnyas blott 500 kctm luft,
d. v. s. 1/7 af luften i lungorna; vid djup respiration omkring
hälften eller 1,800 kctm. Vid lugn andning utvidgas hos
mannen bröstkorgen mest uppifrån och nedåt genom att
mellangärdet sänker sig, då bukväggen höjer sig (buk-andning,
abdominell respiration); vid djup andning utvidgas bröstkorgen mest
genom att främre bröstväggen höjer sig medelst bröstbenets och
refbenens upplyftande (bröstandning, toracisk respiration). Hos
vår civiliserade kvinna sker andningen alltid öfvervägande såsom
bröstandning, hvilket enligt många forskares åsikt dock
egentligen beror på en genom beklädnadssättet framkallad vana, i det
att snörlif och klädningar nedtill åtdraga och sammanpressa
bröstkorgen.

Denna är såväl hos man som kvinna vidast nedtill och
afsmalnar upptill. (Axlarna med nyckelbenen och
skulderbladen höra icke till bröstkorgen, hvars form tydligt framträder,
först då dessa aflägsnas). Den största tvärvidden är vid 8:de
och 9:de refbenet (fig. 6) med 25 à 26 ctm; vid l:sta refbenet
är tvärvidden 11, vid 12:te refbenet 22 ctm. Den största
midtvidden (d. v. s. framifrån bakåt) är i jämnhöjd med 6:te
refbenets främre ända (fig. 7); den är här omkring 16 ctm; i
jämnhöjd med l:sta refbenets främre ända är midtvidden endast
omkring 7 ctm. — Således liknar bröstkorgen en tillplattad
cylindrisk kon med basen nedåt, ehuru den största vidden är
något ofvanför basen, samt med afrundad spets uppåt.
Bröstkorgens yttre vidd på en måttligt fet fullvuxen man är i
jämnhöjd med bröstvårtan vid djup inandning 90 å 100 ctm, vid
stark utandning 80 å 90 ctm.

Skillnaden i bäckenets byggnad hos mannen och kvinnan
gäller både dess storlek och form. Bäckenet är ett slags
benring, hvars bakre vägg bildas af korsbenet, sidoväggarna af
höftbenen (äfven kallade tarmben, emedan tarmarna hvila på dem)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:25:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manslakt/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free