Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. De manliga fortplantningsverktygen (generationsorganerna).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bukhålan (se fig. 12 h) för att gå ned i lilla bäckenet till
sädesblåsorna.
Bägge testiklarna förefinnas nästan alltid. Endast såsom en
ytterligt sällsynt missbildning kan endera fattas. Men det händer,
att endera eller bägge saknas — i pungen; de finnas dock, men
sitta högre upp i ljumsk-kanalen eller någon gång innanför
denna i själfva bäckenet. Detta är en hämmad utveckling, ty
hos fostret bildas testiklarna i bäckenhålan (likasom äggstocken
hos kvinnan) och stiga först
under den sista månaden af
fosterlifvet genom
ljumsk-kanalen ned i pungen.
Bitestikel kallas en
aflång kropp, som sitter på
testikelns baksida (fig.13 g)
och sträcker sig uppifrån
nedåt. Den öfre ändan är
förtjockad (bitestikelns s. k.
hufvud), den nedre är
afsmalnande (bitestikelns
svans). Denna bitestikel
ser ut som en afskild del
af testikeln; den har endast
en fjärdedel af dess volum.
Från testikelns
beklädande senhud utgå på
baksidan flere tunna blad
framåt, som dela organet i
en mängd små afdelningar,
liksom fack, hvilka äro
smalare bak till och bredare framtill. I dessa fack ligga de i hög grad
slingrade gångar, som utgöra de sädesbildande kanalerna. De börja
såsom en mängd ytterst fina kanaler, hvilka slutligen förena sig till
färre, mera raka och grofva. Dessa ingå i bitestikelns s. k. hufvud.
Under fortgången genom bitestikeln förena de sig alltmer och
mer, så att de blifva allt färre, tills de slutligen öfvergå i en enda
kanal, som kallas sädesledaren (se fig.13 bokst. h). Genom de många
slingringarna få kanalerna en stor längd; ja, man har beräknat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>