- Project Runeberg -  Mannens släktliv i normalt och sjukligt tillstånd /
56

(1905) Author: Erik Wilhelm Wretlind - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Det ogifta ståndet - 2. Det ogifta ståndets dietetik.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de skola vara, när de med dera träda i äktenskap, huru skulle
då männen få möjlighet att lefva i otukt. På intet område är
väl alltså rimligare än på detta, att de bägge könen äro
likställda. Den olikställighet, hvilken likväl gjort sig gällande, kan
icke vara annat än ett bevis på, att männen här gjort sin råa
öfvermakt, sin despotism, gällande och detta bland de kristna
lika väl som bland de hedniska folken, om än under något
olika former. Det är icke konsekvent att yrka för könen
likställdhet i alla andra borgerliga hänseenden, medan man vill
behålla olika sedlighetskraf för dem. »Det unga Sverige» har
visserligen sökt likställigheten på den vägen, att alla kvinnor
opåtaldt skulle få lefva såsom skökor, men dessa reformatorer
torde själfva komma att betacka sig för denna af dem påyrkade
likställighet, i fall de någonsin få egen familj med egna vuxna
döttrar.

För hvarje sansadt reflekterande man måste det därföre
vara uppenbart, att det ligger så att säga i sakens natur, att
sedlighetskrafvet måste vara lika för bägge könen. Det är icke
att anse såsom en godtycklig (konventionell) mening, på hvilken
man satt gudomligt sigill, utan såsom ett förnuftets kraf, hvilket
icke godtyckligt kan ändras, om det än kan godtyckligt
suspenderas. Det går icke att ursäkta sig med könens olika naturer.
Har mannen starkare drift, så måste han tillkämpa sig starkare
motståndskraft. Men det är just därutinnan felet ligger, att han
ofta nog, om icke vanligen, går den motsatta vägen; och då är
det icke underligt, om syndafallen ske lätt nog. Vi vilja
därföre nu skärskåda de orsaker, som göra, att de unga männen
så ofta nedsättas i stället för att stärkas i sin motståndskraft
mot den sinnliga driftens välde.

»Säg mig, med hvilka du umgås, skall jag säga dig,
hurudan du är» — säger ett gammalt kändt ordspråk. Umgänget
i vår tid är dock af flera olika slag. Människor äro ett slag;
böcker och tidningar ett annat; skådespel å varietéer, manéger,
teatrar m. m. ett tredje; taflor och bilder ett fjärde slag. Alla
dessa olika slag kunna lika mycket växla till sin art och
beskaffenhet. Två egenskaper hos ungdomen göra, att den gärna
söker upp eller låter sig ledas till allt slags umgänge inom dessa
olika grupper. Den ena är nyfikenheten, den andra är den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:25:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manslakt/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free