- Project Runeberg -  Mannens släktliv i normalt och sjukligt tillstånd /
99

(1905) Author: Erik Wilhelm Wretlind - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Själfbefläckelse. - 4. Onanins verkningar och kännetecken.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aldrig, så vidt jag numera minnes, 2 gånger på en dag eller 2 dagar å rad,
utan 2 eller 1 gång i veckan, kanske icke oftare än så i månaden. Men
ehuru nu mera än 11 år förgått, har jag nu och har hela denna tid haft följder
däraf, alla de följder denna last bringar icke blott andligt utan ock lekamligt,
och det oaktadt jag i mitt tycke gjort, hvad jag kunnat för att godtgöra
det förflutna.

Den väsentligaste följden är nu bristande förmåga till samlag. Jag
har under årens lopp försökt sådant måhända ett tjugutal gånger, men
endast 3 å 4 gånger fått tillbörlig’erektion och endast en gång haft känsla
af njutning. Alla öfriga gånger ha misslyckats, antingen tillfölje af att säden
afgått redan före någon beröring, eller att erektionen icke varit tillräcklig.
Under ett sådant sistnämndt »samlag» (penis var icke alls i slidan) fick jag
syfilis vid 20¼ års ålder; skötte väl om mig, badade tvänne somrar och
har nu icke haft känning däraf på öfver 1½ år.

Men min oförmåga att idka samlag har icke lämnat mig någon ro.
Jag skref till Leipzig (med anledning af Retaus bok) och tog under några
månader de piller, man skickade mig, men slutade snart, inseende att det
var humbug eller åtminstone »klåeri».

Närmaste anledningen till detta bref är nu den, att jag är i beråd att
förlofva mig, men afhålles af det ständiga tviflet på min kapacitet. ....

Denna historia är ett sorgligt bevis på, huru det går, då man
på orätt sätt, d. v. s. med illegitimt umgänge, söker bota lastens
följder. Äfven i bästa fall är nyttan däraf ingen, men faran stor.
— Vårt svar på detta brefs fråga blef:

Ni bör för närvarande icke tänka på äktenskap dels på grund
af eder svaghet i könsväg och dels på grund af eder syfilis, om
hvars botande man icke kan vara säker, förrän ännu 1 eller 1½
år gått utan nya symptonier. Denna tid kan ock behöfvas att
stärka edra könsorganer, hvilket skall ske därigenom att de alldeles
lämnas i ro
för all retning på ena eller andra sättet, medan Ni i
allmänhet förer ett regelbundet, dietiskt och hygieniskt lif. — En
förlofning skulle Ni visserligen kunna ingå, men bäst är, om den
får anstå, synnerligen om Ni ofta skulle träffas såsom förlofvade.

* * *

                                        Den 20 Maj 1894.

8. Vid 14 års ålder råkade jag af barnsligt oförstånd och lättsinne att
hemfalla åt den fördärfliga lasten själfbefläckelse. Blott ett halft år fortfor
jag därmed, men denna tid var tillräcklig att ödelägga hela min
ungdomsglädje, ja, kanske för att göra hela mitt lif förfeladt.

Jag är nu 24 år, och har under de tio år, som förflutit, sökt på allt
sätt motarbeta det onda genom total återhållsamhet från spritdrycker, kaffe,
måttlighet i mat, gymnastik, motion, kalla afrifningar etc., men hitintills
förgäfves.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:25:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manslakt/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free