Prins Karnaval drog ut en gång
-- kom, låt oss honom följa! --
till Nordanland i spel och i sång,
till Fyris' vårgröna bölja.
Han följdes af hofvet med grin och flin,
Harlekin, Pierrot, kapten Fracassa,
Kasper och Pajas, en brokig massa,
sampt hoffruntimbret Colombine.
Och hofvet växer och tåget går,
det hvimlar af färger bjärta.
Själf Alma Mater med gråa hår
har vårfröjd i åldrigt hjärta.
Hon skickat hit sina döttrar fyra,
facultas prima ända till qvarta --
Teologin är den dunkla svarta ...
Filosofia i tankar yra
klädt sig till narr, som naturligt är.
Profossens dräkt Juridiken bär.
Sist i änglagestalt Medicina,
hon som lätt gör af med de sina.
Och hofvet växer, och tåget går --
hvart styr Prins Karnaval färden?
Mot blånande rymd i solig vår,
mot stjärnorna längst bort i världen!
Så öka din tankes tröga traf
och följ genom rymdens oändliga haf --
publik, slut till Prins Karnavals svans
tag plats bland de Tretton Nationer!
Upp emot solars och stjärnors dans,
mot sällsamma under i blåa zoner!
