Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något af ofvan beskrifna stadier, och som dock ansågo
sig och ansågos ha lika goda anspråk på att höra till
bramankasten för det. Men å andra sidan voro dock
säkert de i pluralitet, som uppfyllde dessa föreskrifter
och det uppstod på detta sätt inom bramankasten en
stor mängd af asketer och munkar, af hvilka ofta flera
eller färre slogo sig tillsammans för att i skogarnas
ensliga gömmen begrunda och diskutera det stora
problem, som alltid utgjort och alltid skall utgöra
föremålet för åtminstone en del af mänsklighetens största
intresse och största oro — problemet om lifvet efter
detta. Det är dessa enslingar, som omkring tusen år
före vår tidräknings början — ja, kanske än längre
tillbaka i tiden — lagt den första grunden till indernas
af oss så litet kända och dock så rika och djupa filosofi
och det är också i denna asket- och munkinstitution,
som buddhismen ytterst har sina rötter.
För dessa filosofer framställde sig tillvaron under
den hemskaste af alla former — deras tänkande
behärskades af läran om reinkarnationen, eller som den
vanligen kallas själavandringen. Att födas och åter
födas, att dö och åter dö, att genomlefva millioner och
åter millioner existenser som människa, gud, invånare i
något helvete, gengångare eller djur, det var det öde,
som var bestämdt åt hvarje individ, som af evighet
existerat inom universums gränser — och det är ju
en tanke så kvalfull, denna om det rastlösa irrandet
från existens till existens, att man icke bör förvåna sig
däröfver, att all indisk filosofi från början ställt som
sitt mål att erhålla förklaring öfver, genom hvad medel
man kunde vinna förlossning från existensen, vare sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
