Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Poesi var emellertid hans vederkvickelse, han läste
mycket sådan och fann sin största glädje i de enklare
dikterna, vilka voro mer lättfattliga. Han älskade
skönhet och här fann han den. Poesi liksom musik
tilltalade honom mäktigt, och fast han inte visste det,
höll han på att förbereda sig till det mäktigare arbete
som skulle komma. Sidorna i hans förstånds stora
bok voro blanka och mycket av det han läste, strof
efter strof, stannade utan ansträngning kvar på dessa
blad, så att han snart kunde till sin stora glädje sjunga
eller viska fram musiken och skönheten hos de tryckta
ord han läst. Så fick han fatt på Gayley’s »Klassiska
myter» och Bulfinch’s »Sagoåldern» — de stodo
bredvid varandra i biblioteket. Där började lysa
som av ett stort ljus i hans okunnighets mörker och
han läste poesi mer begärligt än någonsin.
Mannen vid pulpeten i biblioteket hade sett Martin
så ofta att de blivit liksom litet bekanta. Han
hälsade honom alltid med ett leende och en nick, när han
kom. Det var detta som gjorde att Martin till sist
vågade sig på det. Han lade några böcker på
pulpeten, och medan mannen antecknade dem, framkastade
han:
»Det är någonting jag skulle vilja fråga er om.»
Mannen log uppmuntrande.
»Om man träffar en ung dam och hon ber en komma
igen, hur snart kan man göra det?»
»Jag tänker när som helst», svarade mannen.
»Ja, men det här är en annan sak», inföll Martin.
»Hon ... Jag — det vill säga det kunde ju hända att
hon inte vore hemma. . . hon går vid universitetet.»
»Gå då en gång till.»
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
