Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 LITTERATURANMELDELSER.
simple reproduktive Erindringsakt, hvorved en Antikvitet
fremstilles. Frygt for, at Originalens Aand skulde være udtyndet
gennem den Oversættelse, der har ligget til Grund, har her ingen
Plads; thi Aanden er jo netop de Symbolrækker, der tumles med.
At overvære en saadan Time er en Oplevelse for den, der
kender Græsk, - ikke fordi der tales græsk, men fordi der, hvad
der er endnu sjældnere, tænkes græsk.
Hartvig Frisch.
Tidsskrift för elementær Matematik, Fysik och
Kemi, utgivn av Ad. Meyer, Otto Gallander, I. S. Hedström,
G. Storck. Stockholm. Albert Bonniers Förlag. Andra
Årgången. 3-4. Hefte.
Lektor Ad. Meyer indleder 3. Hefte med en Afhandling:
Om seriesummeringar. Förf. opstiller flg. Definition : Med
n
att summera funktionen/"^) eller uträkna ^ f (x] förstås att
m
finna en funktion av m og n, som representerar summens värde
och er ett »slutet uttryck« d. v. s. sådan, ät den kan uttryckas
gennem ett ändligt antal operationer med de 6 enkla
räknesätten, samt trigonometriska funktioner, vilket antal operationer
icke är beroende av m och n. Formaalet er at finde en
Metode, hvorved saa månge Rækker som muligt kan summeres,
en saadan Metode angives gennem flg. Grundsætning: »Om
f (pc] = 9 (x -f- i) - cp (x] så är 2/(#) = cp (n -f- i) - 9 (m)2,« der
m
bevises, og hvis Anvendelighed vises gennem en Række
Exempler. C. Lönnqvist skriver om: Tillämpad
matematik i skolans astronomikurs. Endvidere indeholder
Heftet: M. Lemoine: Bidrag till frågan om
fysiklabora-tionernas teknik. E. Hernqvist: Enkel anordning
för bestämning av våglängder med gitter. I 4. Hefte
skriver H. Petrini om: De geometriska axiomen i
skolundervisningen. Y. Kallen angiver en elegant
Konstruktionsmetode til at dele et givet Liniestykke i » gyllene snittet« .
W. Hallström skriver en ret fyldig Afhandling om:
Elektronteori för metallisk ledning. Sven E. Ohlon om:
Kristallers egensvängningar i ultrarött. Folke
Ber-linde om: Den Ohmska lagen i samband med grafisk
fremställning. J. Lundberg redegør for nogle selvlavede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
