Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3f) MATERIALISMEN I SKÖNLITTERATUREN.
De tre skandinaviska landen erbjuda i vittert
hänseende påtagligt anblicken af en stor våg, som
rullar ut. Den stab af subalterner, som dessa
trenne små land framdrifvit omkring och efter de
förstkomne, store mästarne, har ju varit
oproportionerligt talrik. De allra fleste af dessa unga ha
haft talang, ett icke obetydligt antal till och med
utpräglad personlig egenart; den estetiska tekniken,
i byggnaden af en dikt, en novell, ett drama, har
varit betydande; alla visste »dikta» med rutin och
abandon. Men ut ur den sfer, i hvilken de gamle
rörde sig såsom inom en förtrollad sluten ring, har
ingen af dem kommit; samma problem, samma
idéer, framför allt samma anda. Och helt naturligt:
ty den tidsatmosfär, vid hvilken t. ex. Ibsen och
Björnson under mycken klimatfeber måste vänja
sig, insöpo ju de senare kommande släktena med
modermjölken.
Parallelt löper utvecklingen i Frankrike, den
nya litteraturens hemland. Det verkar symboliskt,
när man tänker öfver, att den sista riktningen i
detta växlingarnas land med själfkännedom och
stolthet kallar sig »dekadensen»; och när en och
samma litteratur, hvilken i sin krafts och hälsas
dagar haft att fröjda sig öfver en så ogemen
popularitet som den naturalistiska, inom den korta tiden
af ett par decennier haft ett så pass storartadt
resultat (anekdoten passerade nyligen genom pressen),
att ett förslag på fullt allvar kunnat framställas,
gående därpå ut att samtliga Paris’ förläggare
måtte träffa öfverenskommelse om att icke öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
