Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för prästen. När den första rörelsen lagt sig,
gick han därför in till Kristoffer och bad att
denne skulle taga sina ord tillbaka.
»Pappa får afgöra saken nu», sade Kristoffer.
Detta var naturligtvis detsamma som ett
nekande svar, tänkte Ragnar. Och den lilla skymt
af hopp, han ännu hade kvar, tillintetgjordes
genom fadrens ifrigt efterlängtade bref, som
innehöll att Kristoffer hade gjort mycket rätt i att
låta honom vänta ett år ännu, till straff.
Det var alltså ett straff, detta uppskof! Vid
denna tanke hakade Ragnar sig fast, när smärtan
gifvit med sig så pass, att han kunde anställa
reflektioner. Det förhöll sig alltså inte med
konfirmationen som man förut låtit honom tro, att
den var en befastelse af döpelseförbundet,
hvilken borde försiggå så snart som möjligt, så snart
man förstod kristendomens sanningar och hade
omdöme nog att själf aflägga sin trosbekännelse.
Ragnar visste med sig att han i
kristendoms-kunskap och godt omdöme kunde mäta sig med
de fläste konfirmander, och därför kände han det
som en oförrätt att nödgas vänta. Med den
logiska skärpa, hvarmed ett barn vid hans ålder
kan reflektera öfver dylika saker, började han
sysselsätta sig med en kritik af hela
nattvards-institutionen. Upproriska tvifvel,’som visserligen*
funnits gömda hos honom länge, men som han
egentligen aldrig vågat tänka riktigt ut,
framställde sig för honom med allt större tydlighet,
ju mer han tänkte sig in i saken. Boströms vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
