Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad i himlens namn skall jag göra? Jag är
då väl inte mer än mänska häller?»
Ragnar tyckte för sig själf att hon hade
rätt i det mästa. Det var detta, som var det
svåraste vid hela saken, att både far och mor*
hade både rätt och orätt. Men det skulle snart
komma bättre tider, när han lärt dem att förstå
hvarandra riktigt. För tillfallet tröstade han
sin mor med denna förhoppning och bad hänne
se till att hon alltid själf hade godt samvete.
När fadren sedan efter vanligheten skulle
göra sin eftermiddagsrond i marken, satt Ragnar
på förstukvisten och läste. Han märkte tydligt
att fadren ville ha honom med sig ut, men han
tänkte på sina stöflar och byxor och ryste.
Nog var det roligt att få samtala så förtroligt
sotn nyss på förmiddagen, men det behöfde ju
inte ske i marken, tyckte han. Fadren gick
emellertid långsamt fram och tillbaka framfor
trappan och väntade synbarligen på sällskap.
»Har du lust att gå med?» kom det
slutligen fram.
Och Ragnar följde naturligtvis med. Nästa
dag gömde han sig emellertid undan på sitt
rum, för att dessa promenader inte skulle bli en
vana. Men när han hörde hur fadren nere vid
kökstrappan frågade modren om hon visste hvar
han fans, om hon trodde han hade brådt med
någonting, så kastade han motvilligt boken ifrån
sig och gick ner. Därmed, det visste han, gaf
han fadren liksom häfd på rättigheten af hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
