Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligtvis gick han förbi och ner i lagården.
Ragnar, som följde honom med ögonen, kunde ej
låta bli att beundra den höga, imponerande
gestalten, med den spänstiga gången och det fint
aristokratiska i hela sitt utseende. Han kände
sig stolt öfver att vara son till denne far, som
egde så många upphöjda egenskaper och som
egentligen ej hade något annat stort fel än att
han trodde sig själf ofelbar. Det fans något
tragiskt hos gubben, tänkte Ragnar med smärta.
Eller var det icke tragiskt att just han, som gjort
till sin lifsuppgift att lämna efter sig en
egendom, hvarest alla barnen kärleksfullt skulle kunna
samlas efter hans död, att just han skulle ge
upphof till split inom familjen, genom detta
favoritsystem, som han själf icke ville se och
erkänna ? Och var det inte tragiskt att han, som
alltid predikade sanning och öppenhet, själf skulle
framkalla denna misstänksamhet och denna
falskhet, hvaraf ingen i huset kunde undgå att
beröras? Ragnar fördjupade sig i betraktelser öfver
den psykologiska egendpmligheten, att så mången
omedvetet arbetar emot sina egna syften, därför
att han ej är i stånd att bedöma sin egen
karaktär eller sina egna handlingar. Och, som vanligt
vid sådana tillfallen, gjorde han genast af sin
erfarenhet en tillämpning på sin egen pe/son och
stärktes i sitt längesedan fattade beslut att
studera sig själf, för att bli en bättre mänska.
I sina betraktelser afbröts han af modren,
som inträdde med mjölk och smörgåsar på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
