Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för syns skuU, då skulle det vara detsamma som
att för alltid befästa honom i tron på hans egen
ofelbarhet, det skulle vara detsamma som att i
de yngre syskonens namn liksom erkänna det
berättigade i gubbens alla despotiska fordringar,
det skulle vara detsamma som att omöjliggöra
försoningen mellan gubben och Oskars familj.
Om han däremot inte böjde sig, då skulle han
åtminstone ge gubben en minnesbeta, som kunde
bli nyttig i många hänseenden. Man finge se
sakerna i stort. Det gällde nu en princip, ej
endast ett enstaka fall. Visste gubben sig ha
handlat öfveriladt, så vore det hans pligt att
erkänna det, och då skulle Ragnar göra allt hvad
man billigtvis kunde begära, för att genom sitt
lilla barn bidraga till de gamles lycka.
Gumman gick fram och tillbaka mellan de
bägge våningarna. - Det var nu påtagligt att
hon förhandlade som parlamentär. För hvar
gång hon kom tillbaka, hade hon något nytt att
berätta om gubben. Än satt han och kelade
med den lilla, än hade han ängsligt frågat hur
Ragnar tänkte göra, än hade han haft ett
yttrande, som tydde på att han slagit dopfrågan
ur hågen. Nere hos Oskars blef förvåningen
allt större. Man hade visserligen hoppats att
gubben skulle göra någon eftergift, men ej
föreställt sig att det skulle ske så där öppet, som
det nu lät på gumman. Man hade t. ex. tänkt
sig att han skulle säga som så: »Ja, min käre
Ragnar, eftersom mamma inte kan undvara din
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
