Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skildra en man, som kämpar sig fram trots alla
skenbart oöfverstigliga hinder — han hade känt
sig liksom personligen förorättad af ett påstående,
som han sett i någon tidskrift, att mänskan är
ofri i sin vilja och oansvarig för sina handlingar,
och det var harmen, som väckte hans
skaide-kraft till värksamhet. Inom honom blef det med
ens ett spirande lif, som hade våren brutit in i
hans själ efter en lång vinterkyla, det knoppades
och sjöng, som bure han i sitt bröst en tropisk
värld och tusende melodier. Hans fantasi
arbetade som med ångkraft, hans tankar ordnade sig
och gledo in i hvarandra som kuggarna i ett
sinnrikt maskineri. Diktade gestalter, som
fullfärdiga sprungo fram ur hans hjärna, rörde sig,
talade, handlade, kämpade, som hade han sett
dem och hört dem med sina yttre sinnen. På
en månad eller två skulle det hela vara färdigt.
Han sålde några värdesaker, för att skafta sig
uppehälle så länge. Sedan skulle det gå som en
dans. Han kände nu att han värkligen var skald.
Hela den yttre världen var nästan glömd för
honom. Inne tänkte han ej på någon lefvande
varelse, och ute var han ofta så försjunken i sina
lyckliga fantasier, att han småleende kunde gå
förbi och betrakta sina vänner, utan att känna
dem igen.
Men så hände sig en dag att han fick sig
tillskickad en tidning, hvari hans ordbok på det
hätskaste recenserats. Under vanliga
förhållanden skulle han troligen ej brytt sig vidare därom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
