Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Johan J. (bland allmänheten mera
bekant under namnen Argm och
Hval-fisken)y publicist, f. 1792, blef 1803
student i Upsala och 1818 filos,
magister samt tjenstgjorde derefter
någon tid som e. o. kanslist i
kanslistyrelsen och i handels- och
finansexpeditionen, men lämnade redan
1820 ämbetsmannabanan, för att
uteslutande egna sig åt publicistens
yrke. Han skref till en början
artiklar i tidningen “Anmärkareu“,
ingick 1820 i redaktionen af tidningen
“Anmärkarne“ och blef s. å., jämte
G. Scheutz, redaktör for tidningen
Argm (se d. o.), hvilken han ensam
redigerade efter dess indragning 1822.
Sistnämda tidning, som under de
första åren spelade en betydande roll,
förlorade efter 1827 alltmer i
inflytande och upphörde 1836. Derefter
skref J. uppsats3r i en mängd
huf-vudstads- och landsorts-tidningarsamt
författade dessutom åtskilliga
broschyrer i politiska, finansiella och sociala
ämnen. Grundligt beläst, var han
också grundlig i sitt skrifspråk, och
det till den grad att han tröttade
sina läsare, som äfven stöttes tillbaka
af hans öfvermod och hänsynslöshet.
Död 1860. Bland hans
särskildtut-gifna skrifter, alla anonyma, märkas
följande: Om ett nytt förening »fördrag
mellan Sverige och Norrige, jemte en
historisk utveckling af den långa
striden emellan de nmrska statsmakteme
(1836, 2:dra uppl. 1837), Införselfri- j
het och skyddsf örfattningar, betraktade \
från erfarenhetens och historiens syn- j
punkt (1840), Om vigt en och betydelsen |
af slöjder och manufakturer i ett
samhälle (s. å., de tvänne sista
bearbetningar efter F. List), Om
nödvändigheten af för budsskyddets bibehållande
för inhetnska soekerfabrikationen (s. å.)
Om adelsvälde och baseulesystem (1 h.
1847), Om sockertullen (1848), Bidrag
till kännedom af tull-lagstiftningen i
åtskilliga fremmande länder (1848—49), !
Är närvarande tidpunkt lämplig för
införandet af ett förändradt tullsystem ?
(1851), Nu eller aldrig, ett ord i sinom
tid i frågan om tullreformen (1853),
Om svenska kreditlagames reform (s. å.)
Äro anklagelseme mot tidehvarfvet för
materialism ogrundade eilet’ &fo.?(1858),
Ben vigtigaste frågan vid riksdagen
(1859, om utländsk skuldsättning) m.
fl. Se skrifter af M. J. Crusenstolpe
och O. F. Sturzen-Becker samt Biogr.
lex. (ny följd, V, s. 357—379). .
3. Johan Fredrik /., filolog, f. 1810,
blef 1828 student i Upsala, 1836 fi-
! los. doktor, 1837 docent i grekiska,
1844 lektor i Gefle och 1846 i
Linköping samt 1853 kyrkoherde i
Linköpings stift. 1868 promoverades
han i Lund till teologie doktor. Död
1871. J. utgaf särdeles trogna och
väl gjorda öfversättningar af
Homeros’ Odysseia (1841, 2dra uppl. 1870)
och Ilias (1846—48), kommentarier
till Herodotos (1850—52), minnestal
öfver Y. F. Palmblad (1854, 2:dra
uppl. 1856) m. m. Som docent var
han en längre tid sekreterare i
svenska literatur-sällskapet och
medre-daktör af tidskriften Frey.
4. Martin /., teolog, f. 1837,
teologie doktor, profeåsor i dogmatik och
moralteologi vid Upsala högskola, har
utgifvit: Be nya evangelii-perikopemay
till vägledning för studerande och pr ester
praktiskt behandlade (1869—75, l:sta
delen ny uppl. 1875), en
profofver-sättning af Nya testamentet (1882, tills,
med A. N. Sundberg och K. A. Torén)
m. m. samt från 1868 redigerat
Teologisk tidskrift (från 1876 ensam),
hvari han författat åtskilliga
uppsatser.
5. Johan J. (i Bergsäng 1. Noraskog),
historiker, statistiker, f. 1840, f. d.
bergsbruksidkare, har utgifvit följande
skrifter: Något otn vederlaget för
tack-jernstionden (1872), Försök till historisk
beskriféing öfver Stadra och Finna bruk
(s. å.), Om Noraskog, äldre och nyare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
