Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silfverstolpe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Silfrerstolpe. 1. Fredrik S.t
numismatiker, f. 1732, d. 1812 som
bankokommissarie, författade ett
supplement till C. K. Berchs beskrifhing
•öfver svenska mynt och skådepänningar
(1809—12, i Joum. f. sv. litt.) m. m.
Dessutom efterlämnade han i
handskrift en diger ”berättelse om
bankoinrättningen i Sverge” (1802
öfver-lämnad ät bankofullmäktige).
2. Axel Gabriel 8., den förres son,
skald, politiker, f. 1762, blef 1778
student i Upsala, tog 1779 kansli-examen,
blef s. å. andre kanslist vid
riddarhus-kansliet, 1781 deljämte e. o. kanslist
i krigsexpeditionen, 1782 förste
riddarhuskanslist och s. å. kopist i
nämda expedition. 1789 tog han
afsked från krigsexpeditionen och
ingick i stället såsom auskultant i
svea hofrätt, der han tjenstgjorde
nära åtta år. 1795 utsågs han till
riddarhussekreterare, hvilken
befattning han sedan innehade till sin död.
Dessutom tjenstgjorde han vid hofvet,
från 1792 som änkedrottningens
hof-junkare och handsekreterare, från
1811 som kammarherre hos
densamma. 1794 invaldes han i
svenska akademien, och genom sitt
inträdestal förtömade han Sverges
dåvarande verklige regent, Keuterholm,
i så hög grad, att akademien tills
vidare upphäfdes och han själf för
någon tid aflägsnades från hofvet.
Led. af vet. akad. 1798. Led. af mus.
.akad. 1793. Död 1816. Som skald
var S. framstående genom sin
präktiga diktion och sina sunda tankar,
men han egde ej någon djupare
känsla, någon rikare fantasi eller
någon större originalitet. Bland hans
skrifter märkas: Äreminne öfver
Birger Jarl (1787 bel. med accessit af
sv. akad., tr. 1802 i 2:dra d. af
akad:s handl.), Äreminne öfver
riksföreståndaren Sten Sture den yngre
{1791 bel. med sv. akad:s stora pris,
tr. 1809 i 4:de d. af akad:s handl.),
Sami. af Fack-Lex. IV.
Skaldebref till dem som söka ett
odödligt namn (1792 bel. med sv. akad.s
stora pris, tr. ibd. s. å.),
Skaldestycken (lista d. 1801, 2:dra d. 1810;
3:dje uppl. 1863), Försök till en
af-handUng om vitterhetens inflytelse på
allmänna förståndsodlingen och sederna
(1802, i sv. akad:s handl.), Försök
titt en enkelf grundriktig och derigenom
oföränderlig bokstafverings-teoriför
svenska språket (1811), Försök titt
utveckling af grunderna f ör svenska
regeringssättet (1812), åtskilliga
minnestal, filosofiska uppsatser m. m. Se
en af O. von Feilitzen författad
biografi (i ”Några ant. om slägten
Silfverstolpe”, 1884).
3. Fredrik Samuel 5., den förres
broder, vitterhetsidkare, ästetiker, f.
1769, d. 1851 som f. d.
öfverinten-dent och f. d. chargé d’affaires,
ut-gaf Skaldestycken i fri öfversättning
(2 d. 1829—32), Biografi a£ Kraus
(1833), Kågra återblickar pa rygtets,
snillets och konsternas verld (1841)
m. m. S. var en framstående
musiker. Led. af mus. akad. 1798. Se
en af L. Looström författad biografi
i ”Några ant. om slägten S.” (1884).
4. Gustaf Abraham S.t den förres
broder, historiker, publicist, f. 1772,
blef 1790 student i Upsala, 1794
filos, magister och 1797 docent i
politik, men skildes 1800 från
universitetet, på grund af intriger med
anledning deraf att han betraktades
som jakobin, och flyttade då i stället
till Stockholm, der han redan i
åtskilliga år haft en bokhandel, den
sedan bekanta viborgska boklådan.
1808 utnämdes han till rektor i
Norrköping och 1815 till lektor i
Linköping, blef 1816 tit. kansliråd
och rikshistoriograf, prästvigdes 1821
och blef 1822 kyrkoherde i
Söderköping. Död 1824. Under
vistelsen i Upsala var S. en af de mest
framstående medlemmarna i
Yitter-hets-samfundet och det politisk-lite-
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
