- Project Runeberg -  Kriget emellan Sverige och Danmark åren 1808 och 1809. Historiskt försök /
210

(1867) [MARC] Author: Carl Meijer - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gering, som betalar Danmark, kanske haft den hårdheten att
föreskrifva.

Man bör också här lemna H. Storbr. Maj:t det mest
grundade och högtidliga vitsord, att uti alla dess underhandlingar
och öfverenskommelser med Sverige, han aldrig begärt några
offensiva mått och steg och aldrig velat annat, än hvad som
varit förenligt med detta rikets lugn och sjelfständighet. Det
sista och mest öfvertygande bevis derpå, är den beredvillighet,
hvarmed engelska ministeren genast samtyckt till Kongl. Maj:ts
framställning att freda Östersjön, genom ett formligt löfte att
icke ditsända några krigsskepp, på vilkor, som för hela norden
varit nyttiga och hedrande. Må danska regeringen i denna
enda framställning läsa den fullkomligaste vederläggning af alla
de klagomål, hvarmed dess manifest mot Sverige är uppfyldt,
och vid något ögonblicks sansning skall det jämföra det
tillstånd, som Kongl. Maj:t sökt utverka, med det Ryssland och
Frankrike nu införa. Må alla Frankrikes bundsförvandter läsa
i detta Englands samtycke skilnaden emellan de band, som förena
båda hofven och dem, hvaruti de äro fängslade, och döma, på
hvilken sida är mesta aktning för enskilda intressen, jämte
den mesta foglighet och aktning för det allmänna.

Sjelfva Danmark har länge varit föremål för denna
moderation, och upphörde ej förr att vara det, än när detta hof
började blifva verkligen farligt. När Nedersachsen härjades
och Hansestäderna plundrades, hvad gjorde då Danmark för
att hämnas den oförrättade norden? Sverige, England, Preussen
och Ryssland gjorde krig i denna afsigt; men ingen tänkte
tvinga Danmark att deltaga deruti. Då som nu var det
Rysslands bundsforvandt; hvarföre omfattade det ej samma sak?

, Hvad hade det då att förebära för sitt lugn, som Sverige icke
kan anföra nu? Allt detta låter förklara sig genom den enda
omständighet, som Danmark söker att förtiga, att det nu är i
franska regeringens våld. Om England hade följt denna
fiendes grundsatser, så hade det icke uppskjutit med Danmarks
afväpnande till det ögonblicket, då det ämnade uppgifva sig;
det hade flera år förut bemäktigat sig och äfven behållit detta
land, (ipå skäl af nordens eget bästa.

Äfven Danmarks gamla förbund med Ryssland skall tjena
att bemantla detta anfallskrig, ehuru hela verlden känner, att
samma förbund är blott gjordt till försvar och såsom sådant
ej varit gällande för Rysslands senaste krig, då likväl denna
makt kanske kunnat fordra dess uppfyllande. För att
rättfärdiga sig, vågar danska hofvet förebära allt; det åtager sig
slutligen Rysslands orättvisa; förråder en öfverlagd
sammansättning, allt för att dölja ett enda skäl, det hufvudsakliga, att
det är Frankrikes bundsforvandt.

Orättfärdighet och falskhet hafva deras gräns; ära och
sanning skola i deras ordning segra. Med full förtröstan på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:34:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mcsveda/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free