Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pålrot kallas hufvudroten, som, ifall icke nSgra binder möta,
direkt nedgår i marken. Det är den första, som bildar sig vid
kärnaus groning.
Rotgrenar äro de, som förgrena sig i närbeten af ytan.
Sugrötter# eller rotfibrer äro de finaste förgreningarne och
egentligen de organer, hvilka upptaga den beböfliga födan nr jorden.
De framkomma ej sillan direkt ur gamla rotgrenar. Hvarje år
bildas nya sugrötter.
Stam är den ifrån roten öfver jorden uppstigande delen, så länge
den är enkel.
Krona är stammens öfra förgrenade del, bestående af grenar, q
vistar m. m.
Anm.: Krona kallas också ibland den nedersta delen af en qvist,
der densamma förenar sig med sin slam eller gren.
Grenar äro stammens fördelningar, som äro äldre än ett år.
Qvistar äro ytterligare förgreningar, som icke äro äldre än ett år.
Ledqvist är, på ett ungt träd, den qvislen, som uppväxer lodrätt
och som bildar stammen eller stammens fortsättning.
Fruktqvistar äro sidoqvistarne på grenarne, hufvudsakligen
ämnade alt bära frukt ocb derföre försedde företrädesvis med
fruktknoppar.
Bukettqvistar äro helt korta qvistar eller grenar, försedda med ett
större eller mindre antal fruktögon. Del åtgår hos kärnfruklerna
ett par år Innan dessa fullständigt utbildas.
Skott äro de yngsta förgreningarne, så länge de ännu äro försedda
med blad.
Fattenskott är ett ungt skott, som framkommer direkte ur en äldre
stam eller gren.
Öga är den rundaktiga, mer och mindre aflånga kropp, som bildar
sig i bladvecket. Det förblifver öga till dess det utväxer i blad
och skott.
Fruktöga eller Fruktknopp är ett öga, som i stället för blad och
skott utväxer till blomma och frukt. Det är vanligtvis större och
mera afrundadt än bladögat.
Anm. Det finnes växter, på hvilka icke särskilda blad- och frukt-«
ögon förekomma, t. ex. på vinstocken. Här bildar sig
fruktämnet på sjelfva skottet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
