Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nan. Betecknas na ympen med ett nummer och stammen
äfven-ledes med samma nummer, så vet man, då den på stam ympade
q v isten bär frukt, (hvilket kommer att äga rum vanligtvis efter
2—3 års förlopp), hvilken frukt den eller den stammen framdeles
kommer att gifva. Befinnes det vara en sort, som icke hör till
första rangen, så ympas stammen hellre med en annan, välkänd
sort. Medelmåttiga arter har man tillräckligt, och att föröka deras
antal vore skada. Äger man ett eller ett par sådana gamla
prof-träd, kan man ympa i dem och derigenom försöka en ofantlig
mängd dylika kärnstammar. Ifall profträdet skulle hafva för stark
växtlighet, så att fruktsätlningen för länge uteblifver, så användes
för detsamma den längre ned beskrifna pomologiska troll-ringen.
Ett annat sätt är att göra sjelfva de unga stammarne tidigt
fruktbärande. Härtill åtgå likväl ej sällan ett eller ett par år mer.
Det sker sålunda: Vid planterandet borttages pålroten; sidorötterna
äro då tvungna att utbreda sig på ytan, för att upphemta så
mycken föda som behöfves för trädets utbildning. Afkoftas nu dessa,,
så bildas i stället en bel mängd finare sugrötter, men dessa blifva
först färdigbildade sedan den bästa växtperioden är förbi, och i
stället för långa skott begynner trädet att bilda helt korta, af hvilka
då vanligtvis en del utbildas till fruktskott. Fortsättes denna
rot-beskäring flere gånger, antingen hvarje år eller med 1 å 2
års-mellantid, så inträffar en rik fruktsättniog. Huru härvid förfaresr
skall sedermera visas vid uppdragandet af dvärgträd. (Se Kap.
derom). Har trädet burit frukt, och varieteten anses icke värd att
bibehållas, kan man ändå ympa trädet, helst i alla grenar, hvarefter
det rätt väl passar till half- eller dvärgstam.
För att icke motverka inflytelsen af rotbeskäringen, får man
icke beskära qvistarne, ty derigenom skulle åter en starkare
växtlighet uppstå; endast de nedersta qvistarne, till 3—4 fot från
marken, borttagas, ty det är äfven af värde att veta om varieteten är
härdig nog till att hafva på stam. I höga norden är det alltid
bäst att draga upp trädet i dvärgform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
