Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
fönstret. Höllo vi oss nu tysta, tycktes hon icke
märka oss. Hon rörde sig sakta av och an. I det
skumma rummet och genom rutans grova,
smutsgrå glas sågo vi henne otydligt, men då hon
vände ansiktet mot oss, blänkte det till, som när
en fisk i ett mörkt akvarium plötsligt visar sin vita
buk. Vi gjorde oss många underliga föreställningar
om henne. Högra axeln sköt upp ända till örat
och armen stod ut från kroppen på ett
besynnerligt sätt. Vi inbillade oss, att hon nattetida hakade
upp armen på den tomma takkroken och sov
hängande som en läderlapp. Hon fick mitt guld. Hon
ryckte till sig slanten med ena handen och med
den andra drog hon mig omilt i håret. Hon sa,
att så fräckt hade ditintills ingen vågat behandla
den stackars gamla fröken Pflöke. Hon hade sett
bättre dagar; hon var den stolta fattigdomen. Men
för hela min femma köpte hon, visserligen i flera
omgångar, gräddbakelser hos sockerbagare
Wedblad. Hela staden undrade, var Pflökan tog pengar
till dessa excesser. Det visste jag men teg. ]ag
skämdes.
Mitt guld hade jag förslösat på en ovärdig. Nu
begav jag mig till gudmor Holländer vid
Drottninggatan. Jag lät henne på ett fint sätt veta, att
det var min födelsedag. Hon insåg sin plikt och
utropade:
Vad du säger! Kvickt då! Önska dig något!
Men stå inte och schåpa dig utan önska dig genast!
Trängd av denna brådska svarade jag
ögonblickligen :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
