Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
pallen. Hon är lugnare men hon upprepar i det
hon smeker våra huvuden:
Bed, att far inte ska dö. Kära barn, bed båda
två, så kanske den gode Guden hjälper oss.
Hon vänder sig om; gudmor står i dörren och
viskar:
Han har frågat efter dig.
Innan jag hann vända mig om, hade mor
ljudlöst försvunnit och jag såg endast gudmor
Holländer sakta stänga dörren efter dem. Jag hade samma
känsla som då jag om morgonen hörde, att Dödens
Ängel kommit. Men nu förjagades den icke av
något fåfängt begär att visa mig viktig. Att mor
bett mig om hjälp hade förkrossat mig och gjort
min egen hjälplöshet ömklig. Jag förmådde inte
ens resa mig.
Eva tör ha märkt, hur det var fatt. I alla
händelser tog hon ledningen. Hon grep mig under
axlarna och reste mig upp. Hon sa: Du måste
bedja! Det kändes skönt att hon tog hand om
mig och jag ville bara lyda henne.
Lägg dig på knä! befallde hon. Annars ser inte
Gud att du ber.
Jag föll på knä framför pallen; hon knäppte
mina händer och stödde mina armbågar mot pallen;
hon ordnade mina ben, så att jag inte skulle bli
trött av att ligga på knä. Hon plockade med mig
och det kändes skönt och tryggt. Slutligen tryckte
hon ned mitt huvud och befallde mig att blunda.
Jag frågade: varför? Hon sa:
Så ska det vara! Du ska knipa ihop ögonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
