Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRESTERSKAPETS BITRÄDE TID BEKÄMPANDET AF FARSOTER- 21’•
Härom skref du Acrel den 25/4 1777 till akademins sekreterare P.
Wargentin:
•Jag liar biudit til att uti en öm och granlaga sak tala sanningens
sj.ràk. utan at frukta för tadel, och just därföre hade jag beslutat at
dölja mig. Annonser des verilés, säger Voltaire på et ställe, proposer
juel’jue ch’i se d’utile aux hommes, c’est une reætte sure d’etre
perse-cuté. Jag- fruktade för detta vanliga öde, så mycket mera, som kanske
min penna på vissa ställen varit nog hvässad emot värt usla
medicinal-värks inrättning.
Emedlertid är alt sannt hvad jag har skrifvit och skriften i
ödmjukhet öfverlämnad i kongl. Academiens välbeliag och disposition. Det enda,
hvad nu återstår för mig at begiära, blir att jag måtte frikallas ifrån
den svåra saken at ändra något sjelf. En auc-tor är såsom en far,
hvilken ofta ej kan öfvertyga sig at barnet är felacktigt. Jag har hört at
kongl. Academien misstyckt det jag klandrat prästerskapets åtgärd vid
allmogens sjukdomars botande och troligen torde detta blifva uteslutit:
det är sant at en eller annan präst curerar taliter qualiter, men så sant
Gud lefver, medicinalvärkets iståndsättande någonsin kan vinna sin
fullbordan igenom detsamma. Ingen kan derom döma bättre än den, som
mycket haft at göra på landet och sedt hvad outsägeligt fuskerie och
vårdslöshet händer igenom de flestas okunnoghet i läkarekonsten och
huglöshet för det, som ej hörer till deras syssla. Ingen må undra at så
sker: de äro präster och inga läkare, deras sysslor äro vida skilde från
den vetenskap, som man nu vill ålägga dem. Kongl. Academien täckes
dock göra hvad ändring, som den nödigt finner, jag vill ej opiniatrera
emot så högt upplyste Domare .
Svaret, ehuru belöna dt med guldmedalj, blef dock icke tryckt.
Denna uppfattning af en möjlig förening emellan teologiska och
medicinska studier, denna sträfvan att sammanblanda prestens och
läkarens kall i en hand, nådde, som kändt är. sin höjd i Erik Carl
Trafvenfelts redan förut meddelade, bekanta ^Memorial, innehållande
förslag Ull rinnande af en nödig och mera allnnin läkaretärd \ki
landet, uppläst hos iiögl. Ridderskapet och Adeln den 18 Augusti 1809*
(tryckt i Stockholm 1N09. 7 sid. 8:o). Detta memorial, som på sin tid
väckte sa mycken uppmärksamhet och föranledde bildandet af de s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
