- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
12

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

förlorade lasarettet likväl under tidens lopp en icke obetydlig del af de
teaterafgifter, hvilka bordt tillkomma detsamma.

g). Bland ytterligare åtgärder till förstärkande af lasarettsfonden
anbefallde k. brefven af den 19/2 1750 och 16/i 1751 till samtliga
konsistorier, att alla personer, som öfvergåfvo landtbruket och begåfvo sig till
städerna, skulle hvar för sig erlägga 2 dal. smt, hvilka borde uppbäras
af presten i församlingen, innan den vanliga flyttningsattesten finge
utfärdas. Do influtna medlen ägde pastor att hvarje halft år insända till
konsistorium jemte förteckning på de flyttande personerna.

Äfven denna pålaga gaf anledning till olika tolkning.
Konsistorium i Karlstad förfrägade sig, huruvida så väl hemmansbrukare som
tjenstefolk, dreng och piga, hel- och halfvnxna borde erlägga donna
afgift af två dal. till lasarettet. Sundbetskommissionen svarade i bref af
den lu/3 1751 »det commissionen fann ofvanliögstbemälte Kongl. Maj:ts
förordnande i sig sjelf så klart som allmänt taget icke tillåta ringaste
åtskiluad emellan de personer, som ifrån landet sig till städerna
begifva». 1 ott senare infordradt utlåtande af den 1/7 1751 med anledning
af konsistorii i Hernösand gjorda förfrågan tillade
sundhetskommissio-nen, att, utom lasarettsfondens förökande, luifvudafsigten med detta
förordnande var landtbrukets upphjelpande, sedan heramansklyfniugen tillåtits.
Omen åtskiluad gjordes emellan lialfvuxna och fullvuxna personer, skulle
en mängd ungt tjenstefolk, hvilket vore för landtbruket oundgängligen
behöfligt, flytta till städerna, ehuru i de flesta landsorter arbetare
saknades till rikets märkeliga skada. Och är lönens otillräcklighet till
af-gifternas afbördande vid flyttningen dessutom ett säkert medel att efter
E. K. Maj:ts nådigaste intention bibehålla allmogen vid sina landtbruk .

Snart nog upphörde dock denna afgift i följd af k. resolutionen
af den ’/7 1752 på städernas allmänna besvär ocli dess t; 14. Vid
förfrågan af konsistorium i Aho luiru under sådana förhållanden borde
förfaras med afgiften för år 1752, ansåg sundbetskommissionen den böra
tillfalla lasarettet, emedan afgiften uppburit» innan resolutionen blifvit
offentliggjord och gått i verkställighet, hvartill äfven Kongl. Maj:t biföll
i bref af don 1/3 1754.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:34:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medhist/3/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free