- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
89

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gamla bensår besvärade. Om intagningen af kroniskt sjuke kunde
korresponderas med läkaren. I domkapitlets cirkulärbref af den 6/10 1762
uppmanades derför presterskapet att icke till lasarettet förvisa och med
betyg förse andra än sådana, hvilka enligt provinsialläkarens uppgift
kunde för »botelige» anses. Utom ytterligare föreskrifter i domkapitlets
cirkulärbref af den 21/4 1802 och 23/12 1807 rörande innehållet af de
prestbevis sjuke borde till lasarettet medföra, må nämnas, att
presterskapet i cirkulär af den 9/7 1806 ålades uppgifva, huru länge patienten
varit sjuk och hvilka läkemedel han deremot tilläfventyrs begagnat, med
flera dylika uppgifter, »som till sjukdomens nogare kännedom och deraf
beroende skyndsammare botande kunna tjena».

Derefter förordnade k. brefvet till landshöfdingen Jeremias
Wallén af den 26/7 1763, att, ehuru förvaltningen af lasarettets i Åbo medel
må förblifva hos den tillförordnade direktionen, »berörde inrättning dock
hädanefter på samma sätt som Stockholms lasarett, kommer att stå
under Wår sundhets commissions öfverinseende och i följe deraf jemväl
behörige räkningar till densamma hvarje år, likasom af
lasarettsdirectionen härstädes sker, böra insändas».

Emedan statsverket under svenska tiden icke bidrog till sjukhusens
underhåll, var lasarettet i Åbo nästan helt och hållet hänvisadt till
enskilda, mer än tillfälliga inkomster. Man var derför tvungen att tänka
äfven pà andra utvägar att föröka dess små tillgångar. Efter tidens sed
låg införandet af regelbundet återkommande lotterier närmast till hands.
I medlet af förra seklet hade nämligen en verklig passion för lotterier
till anskaffande af penningmedel i olika syften bemäktigat sig
allmänheten, understödd af regeringen, som kunde förklara att genom deltagande
i det k. lotteriet »sker Kongl. Maj:t ett nådigt nöje och sjelfva rijket
en behagelig tjenst» 1).

Det förmånliga resultat lotterierna i Stockholm lemnat och den
rika skörd serafimerlasarettet deraf hemtat, uppmuntrade att införa dem

1) Det första i Finland utbjudna lotteriet var det 1745 till fulländande af Åbo
domkyrkotornets efter branden 1738 påbörjade, men af brist på medel afstannade
byggnad samt domkyrkans befriande från dess skuld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:34:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medhist/3/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free