- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
126

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12(3

FÅLTLÅKAREKAR I SVERIGE.

För besörjande häraf fanns ett fältläkarekontor. Såsom ledamot i
collegium medieum ålåg det chefen för fältläkarekåren att föredraga de
mål, som kunde röra det militära medicinalväsendet och höra till collegii
medici åtgärd. Alla, som innehade eller inom ett år innehaft medicinskt
eller kirurgiskt stipendium, ägde chefen beordra till tjenstgöring vid arméen
eller militärsjukhusen, då deras biträde erfordrades, »hörandes likväl
flottorna, vid förefallande behof, med erforderligt antal deraf förses».

Reglementet innehöll tillika närmare föreskrifter om förste
fältläkarens, fältläkarenes och brigadläkarenes vid hvarje sammandragen
kår åligganden samt regemeuts- och underläkaren es skyldigheter såväl
i fred, som fält.

Ett nämnvärdt inflytande på läkarevårdens handhafvande under
finska kriget kan af de åsyftade förbättringarna icke förspörjas. Ett
ordnadt militärmedicinalväsende fanns egentligen till endast på pappret.
Nödiga förberedelser med afseende såväl ä militärläkarekårens utbildning
som sjukattiraljen hade fortfarande blifvit försummade, och de olyckliga
följderna af denna försummelse dröjde icke att visa sig. Den sorgliga
erfarenhet man åter fått göra bidrog måhända mer än annat till
genomförandet af de viktiga förändringar, hvilka med afseende å
mili-tärläkarevården vidtogos omedelbart efter kriget.

Strax efter slutad fred nedsattes en komité, som ägde granska
arméens medicinalverk. I denna komité var den kort förut till collegii medici
vice præses utnämnde Chr. Ehrnfr. von Weigel, hvars namn nu
börjar framträda i den svenska medicinaladministrationen, en verksam
ledamot. En ombildning af fältläkarekåren var befunnen nödvändig. De
första spåren dertill återfinnas i ett enskildt memorial af D. Schultz von
Schulzenheim till konungen af den 18/3 1810 1). Han meddelade
deruti, att, ehuru chefen för fältläkarekåren, Jo lian Gustaf Hallman,
såsom ledamot i collegium medieum, bordt föredraga de ärenden, som
hörde till militärmedicinalväsendet, hade sådant dittills icke blifvit verk-

’) Finnes tryckt i Journal för läkare ock fältskären af J. Berzelius ocli
E. Gadelius. 11 (1811): 143—152.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:34:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medhist/3/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free