- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
135

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KIRURG. SOCIETETENS FÖRHALL. TILL MILITÅRLÅKAREYÅRDEN. 135

Eu mängd fältskärsgesäller undandrogo sig skyldigheten att infinna
sig i militärtjenst på den grund att de erhållit anställning hos enskilde.
Isynnerhet den högre adeln underhöll för sitt behof sådana personer.
När öfverdirektör Herman Schützer den 23/i 1759 hos Kongl. Maj:t
anmälde, att svårigheten i anskaffandet af examinerade fältskärsgesäller
i och för det pågående kriget skulle till stor del minskas, om kirurgiska
societeten finge tillstånd att taga dem ur enskildes tjenst, blef societeten
den 29 ’3 s. à. anbefalld att inlemna förteckning på sådana hos enskilde
anställde fältskärer. Sådana funnos lios grefve Tessin, grefve Roos,
grefve Bjelke, grefve Gyllenborg, presidenten grefve Sparre ni. fi.
Dessa fältskärer fullgjorde en kammartjenares åligganden. Sålunda skref
C. G. Tessin den 15 2 1758: »I dag trädde min cammartjenare Errhard
utur tjensten, att bereda sig till examen, hvarefter ban emottager den i
Mariæstad honom updragua fältskärstjensten. Honom tillhör det beröm
att hafva troget, flitigt och ganska wäl tjent, som mig ej skall utur
minnet falla, ty jag vet ingen ting wara drygare än tacklöst tjena» ’).

Af dessa fältskärer, hvilka sålunda efter en ytlig förberedelse med
halft tvång nödgades inträda i tjenst, kunde man icke vänta mycket
gagn. leke mindre från läkarenes, än från allmänhetens sida hördes ständiga
klagomål öfver det sätt, hvarpå de fullgjorde sina åligganden. Från
tiden för Pommerska kriget må till belysande af sjukvården, fältskärernes
ställning och förbållandet emellan läkarene öfverhufvud några enskilda
samtida bref här meddelas. Så skref Mårten Kähler till Abr. Bäck
från Karlskrona den 2S/10 1758:

»Änteligen får jag den äran att ifrån fasta landet låta veta mitt
och escadems tilstånd. Expeditionen är nu Gudi lof! lyckeligen och väl
til ända bracht, afmönstring skedd och skeppen i hamnen inlagde, och
har jag liittil dags haft här oändeligen att göra med fältskärarnes
redogörelse. Aldrig har någon expedition varit så märkelig, så i anseende
til sjelfva politiska affairerne, som til medicinalvärkets heder. Att se 2:ne

*) Ur C. G. Tessins anteckningar, förvarade i k. biblioteket. — Denne Johan
Christian Joseph Erhardt blef 1758 stadsfältskär i ilariestad, 1760
regements-fältskär vid k. Vestgöta limedragonregementet och dog den M/, 1804.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:34:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medhist/3/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free