- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
238

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238 TILLVERKNING AF BRÅCKBAND.

Som hr öfverdirecteurens tanka är, at förena denna grenen til
stammen af Chirurgien, så har jag tält vid den berömdaste bandagiste och
frågat honom det nogaste priset för at lära at giöra bråckband, och är
det ringaste 500:de livr. Om denna summan stämmer så wähl öfverens
med wällofl. chirurgiska societetens cassa, som det stämmer öfverens
med deras nitiska tänkesätt at den deklen förena till Chirurgien, skall
jag fägna mig att mig dertill hel och hållen uppoffra. Jag har i
af-wagtan pä denna summan redan börjadt at gå til honom och finner jag
at största konsten består endast uti at få sådane flädrar, som äro wäl
elastique, samt at de hafva den böjning ikring kroppen, som fordras, at
den ej må genera patienten; jag har ej ännu fådt weta, hvarest de finnas,
men hoppas att derom få delil».

Kirurgiska societeten inlemnade nu till Kongl. Maj:t den 2%
1770 en skrift, i hvilken det heter:

»Ocli som så väl bråck-, som kräftskadors skötande äro puré
clii-rurgica, rätteligen hörande till chirurgiska societetens och chirurgorum
vård, aktar societeten sin undersåtliga skyldighet vara med följande
underdåniga ärinringar inkomma. Bråckband förfärdigas af de flesta
godkände fältskärer, men isynnerhet har några af societetens ledamöter
ej mindre än ass. Lindhult genom möda och kostnad utomlands
förvärfvat sig ali erforderlig insigt i denna vetenskapen. Det kan ock i
bevis ledas, att, hvarest Lindliults band till bråckens innehållande
varit otillräckelige, hafva societetens ledamöter måst förfärdiga mer
på-liteliga. Och ehuru de haft afsky för att utropa deras vetenskap eller
med stora penningesummor derföre trodt sig böra gravera statsmedlen
med præmiers sökande, hafva de dock alltid till de nödlidande sjukas
tjenst aflemnat deras bråckband till mycket lindrigare pris, än de af
Lindhult i lifstiden såldes».

Societeten begärde tillika åt Österdam de för året löpande
stipendierna à 1,000 dal. smt. Då likväl intet svar afhördes, skref
Österdam den m/7 s. å. följande:

»Jag har aldrig förestält mig, att hr öfverdirecteuren, som är så
almänt känd för en nijt-full man för chirurgorum wähl, hade skullat
kunnat låta dröija så länge på tiden, utan at behedra mig med svar på
mit för sex månader sedan skrefna bref, i hvilket jag begiärdt ärsättning
för de 500 livr. jag betalt för att lära at gjöra bråckband, och är det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/3/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free