- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
326

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

326 verkställandet af medikol. likbesiktningar pabjüdes.

»St apel mo hr ville öppna en död ensam, då sterbhuset invände,
att jag borde vara tillstädes vid öpningen. Men Stapelmohr sade sig
ensam kunna görat, som dock ej tilläts honom. Om dylik casus existerar,
at han ensam vill förrätta sådant: quid tunc faciendum? K.
medicinal-ordningen säger at ingen öpning bör ske, utan at en af regii collegii
medici membris är tillstädes. Herr Archiatern täcks gifva mig godt [råd]
viel sådan casus, om den förekommer».

A andra sidan finnas exempel derpå, att läkare blifvit dragna till
ansvar för det de verkställt liköppningar1).

3. Verkställandet af medikolegala likbesiktningar påbjudes.

Ehuru allmänna lagen föreskref döda kroppars besiktning i fall
af tvifvelaktigt dödssätt, blef detta ofta nog åsidosatt. Svårigheten att
till förrättningens verkställande finna lämplig person och de omgångar,
hvarmed dess utförande var förbundet, verkade i sin mån till ett
försummande af lagens stadgande. Till de åtgärder, hvarigenom
rättsmedicinen vann ett större och verksammare inflytande på rättsvården,
måste hänföras k. Svea hofrätts cirkulär till landshöfdingarne af den
&/3 1740:

»Emedan lagen uti 28 Cap. G § missgierningsbalken förmår at tlier
tvifvelaktigt är, om någon död af sot eller annans handawärek döden
fådt, bör dommaren eller konungens befallningshafvande låta syna then
döda kroppen, innan then begrafven warder, men kongl, hofrätten
likväl uti åtskilliga sådana förekomna mål funnit, at ej någon
weder-börlig besichtning på then döde blifvit författad, som ofta skiedt af then
ordsak, at kroppen strax blifvit begrafwen, hwarigenom then nödiga
upplysningen om skadan eller såret varit dödeligit eller icke, ej kunnat
inhemtas, så att dommaren stannat uti mörker i en så angelägen
omständighet, om hvilken genom en förfaren läkares besiktning
fullkom-meligit ljus hade stådt att erhållas, altså har kongl, hofrätten funnit

J) Collegii medici protokoll don ’/„ 1748 ocli 4/0 1757.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/3/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free