Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
apotek a henes tdllfriheteii.
nersborg, hade medicinaltxädgårdar ännu icke blifvit anlagda dels af brist
på förlagsman, dels af brist på tjenlig mark. Om tullfriheten för dessa
apotek skulle antingen minskas eller helt och hållet indragas, fruktade
kollegium att nämnda apotek, hvilka dessutom voro till kronan och
städerna skattlagda, icke kunde enligt författningarna förses med tjenliga
droger till allmänhetens tjenst. Härtill genmälde kammarkollegium i
skrifvelse af den i/3 s. å., att äfven statskontoret funnit skäligt vara att den
apotekarene medgifna tullfrihet för det närvarande och tills vidare måtte
blifva beståndande, men, emedan dessa friheter sammanräknade utgjorde
en betydande utgift för rikets statsverk, öfverlemnades åt kollegii omsorg
att befrämja medicinalplanteringarna i riket, på det sådane tullfriheter
måtte kunna till någon del umbäras.
Huru och när frågan om den apoteken beviljade tullfriheten
slutligen blifvit afgjord, kan förf. icke fullt utreda. Dock må nämnas, att
å en supplik till Kongl. Maj:t af apotekaren i Mariestad P. O. Tillquist
om rättelse i k. brefvet af den 9/6 1789, konungen den 26/9 1791
resolverade, att sökanden ägde sig till underdånig efterrättelse ställa »Kongl.
Maj:ts rörande apothekarnes tullfriheter utfärdade allmänna nådiga
författning». Såsom vi längre fram skola finna, voro medieinalier
underkastade tull redan i 1782-års stora sjötulltaxa.
Ofvanskildrade apoteken i allmänhet beviljade tullfrihet spelade
en betydelsefull rol i förra seklets apoteksväsende. Den synes till och
med hafva betraktats som ett slags aflöning. Sålunda hade åt. den
s. k. landsfältskären i Vesterbotten redan 1690 tilldelats en sådan
tullfrihet mot villkor att i Umeå anlägga ett medikamentsförråd för bela
länet1). För att understödja det af A. O. Hagstedt på grund af
privilegium i Umeå 1726 inrättade apoteket, hvarmed följde skyldighet att vid
marknadstiderna hålla medikamcnter tillhanda i Vesterbottens öfriga
städer och några lappmarknadsplatser, föreslog landshöfdingen Gabriel
Gyllengrip, »att landtfältskären och apotekaren sins emellan kunde få
’) Benämnes i sjötullsräkenskaperna »barberarefrihet». En sådan
»barberare-frihet’ fanns äfven i Österbottens län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
