Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omarbetning af farmakopéen.
497
Efter dessa förberedelser och denna långa väntan utkom
Pharmacopoea srecica i Stockholm 1775 och emottogs med glädje af landets
läkare och apotekare1). Åter skref J. O. Hagström den 17/g 1775:
Nyligt har jag fått ögna på Pharmacopoea Svecica, den täckaste,
nättaste, valldaste af det slaget och vitnar at en C el sus, en Svieten
nu för tiden förer värdigt praesidium uti kongl, collegio medico. Herr
Archiatern har giort sit namn odödligt genom detta förträffeliga värk,
hvars pragt i latin, i materia medica selectissima, i compositioner,
öfvergår alt hvad jag hittills sedt och läsit i den delen».
Enkel och klar vittnade den nya farmakopéen på det
fördelaktigaste om den noggrannhet och möda, som blifvit nedlagda på detta
arbete. Hvilka de män voro, som förtjensten om dess utgifvande
tillkommer, fa vi veta i ett bref af David Schulz von
Schulzenheim till medicinska fakultetens dekanus i Upsala (skrifvet omkring
1817?):
Den första pharmacopoea svecica, som utgafs år 1774, har
jag-ensam ifrån titulbladet till sista sidan af tabula quantitatis i pennan
fattat, dock i samråd förut med min bror assessoren C. Schulzen (då
apothekare i Stockholm), med min systerson assessoren Henric Gahn,
samt herr C. \V. Scheele (då ännu apothekaregesäll i Upsala) och
halden vördnadsvärde collegii medici præses, archiatern Bäck blott därvid
gjort några anmärkningar. Uti edito altera har jag ock haft mycken del;
och jag menar att uti dessa pharmacopéer språk och forme mycket
öfverensstämma. De hafva ock i utländska journaler med mycken
aktning blifvit omtalde» 2).
Den nya upplagan förblef sedan länge mönstret och grunden för
de följande bearbetningarna af svenska farmakopéen. Deraf utgafs
Editio altera » Stockholm 1779, sedan förslag till förbättringar infordrats
från medicinska fakulteterna, kirurgiska societeten, prof. T. Bergman i
Upsala, apotekarene och de praktiserande läkarene i Stockholm. Bland
’) Collegium medicum begärde privilegium perpetuum på utgifvandet af
farmakopéen. Konungen beviljade den 17/ä 1774 privilegium under 20 års tid med vite för den,
som öfverträdde förbudet.
*) Medicinska fakultetens i Upsala arkiv.
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
