- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
581

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inköpet ak gu y s k a wedlet mot k häfta.

öS 1

»Som d:r Bierkén tillika kommer att behörigen instrueras om alla
de försigtighetsmått, som vid utrönandet af detta medicamentets kraft
och prisets betingande derföre böra i acht tagas, så har k. commissionen
trott sig gå säkraste vägen, då densamma sådant till hr archiatern
updrager, som hittills med bemälte Bierkén härom corresponderat, med
vänlig anmodan det behagade hr archiatern och riddaren äfven nu
genom bref förständiga honom om alla vid denna handel nödiga
omständigheters behöriga iachttagande. K. commissionen öfverlemnar således
hela denna angelägenhet till hr archiaterns vanliga vittra och ömma
åtgiärd».

1 följd häraf kommo Rosén och Bjerehén i liflig brefvexling
rörande Guy. Stora svårigheter yppade sig att komma den efterlängtade
hemligheten på spåren och det pris Guy satte på sitt arcanum var
oerhördt. Den 23’3 1759 skref Bjerehén:

»För tvenne dagar sedan hade jag den äran emottaga herr
archiaterns sista af den 1 martii och har i följe deraf i dag talt med herr
Guy om samma sak. Ingenting skulle högre fägna mig, än at häruti
kunna uträtta något för Hans Excellence och flere vederbörande,
isynnerhet som det är en så öm och vigtig sak. Men jag ser dock ännu
ingen bättre och säkrare väg än den jag nämnde i mitt sidsta: nemligen
att Hennes Nåde sjelf kommer hit, ty herr Guy vill på ingen condition
gå till Sverget och vill ej höra något ord eller proposition derom. Han
kan ej lemna sina patienter här. Han har nu 32 och får dageligen fler.
Hans vanliga pris för en cur är 100 pund och han säger sig aldrig
taga mindre än 50, om patienten kan betala. Om det lyckas så väl för
honom hädanefter som hittils, så tänker han att lemna det aldeles till
sin son inom 5 år och sätta sig i ro på landet. Ingen privat person i
Sverget kan betala honom tillfyllest, i comparaison till hvad han på
samma tid kan göra sig här med största beqvämlighet. Han berättade
mig i dag, att då han nu får in de pengar, som han nu förtienat på 3
månader, vill det öfverstiga 1,000 pund sterling. Han står ej heller pä
något sätt att öfvertala till att lemna medicamentet ur sina händer för
fruktan af dess upptäckande. Han säger vidare att man kan uträtta
ingenting af värde med sjelfva medicamentets ägande, utan omständlig
instruktion af dess bruk och applicerande. Men hvad ändå låter
besynnerligare är att han ej kan gifva methodus applicandi, utan att tillika
uptäcka medicamentet, hvilket paradox han på ära och heder försäkrar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/3/0599.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free