Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRFATTNINGSREVISIONEN 1918.
ERNST TRYGGER.
Ernst Trygger:
Det är sant att de av krig härjade länder-
nas samhällsordningar, framvuxna genom
månghundraårig utveckling kastats omkull,
men detta har skett genom revolution. Hos
oss föreligger inte skymten av berättigande
för ett övergivande av den lagliga utveck-
lingens bana. Men. den gamla svenska lösen,
land skall med lag byggas, har utbytts mot
omspråket att dagsopinionen skall göras till
lagstiftningens regulator. Det hela framträder
som ett illa hopkommet hastverk, vilket ej
hedrar dem som tvingat representationen att
träda in på denna väg. Många skola med
grämelse se huru hörnstenar i vårt samfunds-
skick brytas sönder, och jag förstår dem, ty
jag har aldrig under de 24 riksdagar jag
bevistat känt en grämelse så stor som den jag
hyser då jag nu måste biträda detta förslag.
CARL SWARTZ.
Carl Swartz:
Splittringens faror skulle ha blivit än
större i en tid då vi stå inför fredsförhand-
lingarna och de för hela vårt folk viktiga
intressen som därvid förekomma. Det är att
befara att föga beaktande hade visats våra
intressen därest vi befunnit oss i en sönder-
slitande inbördes politisk kamp. Och finns
det någon som icke inser att en demokrati-
sering varit nödvändig? Tror någon att resul-
tatet hade blivit bättre efter en föregående
våldsam kamp? Det kan ingen tro. Resultatet
hade endast blivit ökad bitterhet och än
mer skärpta partimotsättningar.
HJALMAR BRANTING.
Hjalmar Branting:
Vi leva i detta ögonblick i en helt annan
värld, herr Lindman. I stället för att konso-
lidera de gamla makterna har världskriget
som offer krävt dem som buro ansvaret för
detsamma, Det är detta som gör att vi stå
inför en annan situation. När man nu ser
den tyska konsolideringen med denna full-
ständiga omändring av allt som där varit upp-
satt och högt, då förstår man att det icke
längre i något land kan få förbliva på samma
sätt som förut. Jag är förvissad om att det
svenska folket skulle ha känt det som en
nationell förödmjukelse om vi stannat efter.
HARALD HJÄRNE.
Harald Hjärne:
Han hade aldrig kunnat betrakta represen-
tationsförändringen 1865 såsom något lysande
verk och han hade alltid ansett penningstreck
av varje slag såsom något olämpligt. Det är
en illusion att skattebetalning i och för sig
behöver vara ett uttryck för ansvarskänsla.
På den demokratiseringens lycka om vilken
man nu drömmer trodde talaren dock ej.
Snart komma kanske dennas ivrigaste före-
språkare att hysa andra tankar. Den folkvilja
som åberopas av demokratien är lika mycket
värd som det Guds nåde på vilket autokra-
tien stöder sig. Den folkvilja åter som kom-
mer fram 1 valrörelsen är en industriprodukt
av valorganisationerna och på den beror om
demokratien "skall leda till plutokrati, oligarki
eller rentav monarki. Den reform som man
nu väntar genomförd betyder utplånandet av
de sista resterna av vår förlegade stånds-
representation. 1865 strökos de två högre
stånden, nu borttagas de två lägre. Social-
demokratien lär nog ej kunna bygga ett
nytt stånd,
ARVID LINDMAN.
Arvid Lindman:
Låt mig säga ett ord till mina menings-
fränder. Låt oss icke gripas av modlöshet.
De idéer, vi kämpa för, de leva, dem komma
vi alltjämt att försvara. Vi vilja att Sverige
skall bli en rättsstat med skydd av lag, med
frihet för den enskilde, icke att begagnas för
självsvåld eller maktbegär, men till utveck-
ling och nytta för vårt svenska fosterland.
Det som nu i dag sker här i riksdagen min-
skar icke vår uppgift i svenskt samhällsliv.
Allt tal om att vi intaga en privilegierad
ställning måste nu vara slut. Nu gäller det
att se framåt. Fruktan och ohåga få icke fin-
nas och behöva icke heller finnas om vi alla
sätta klassintressena i andra rummet och
riket i det första,
NILS EDÉN.
Statsminister Edén:
Regeringen har framlagt frågan därför att
den inte tål något uppskov. Undfallenhet
säger man. Nej, den gav icke vika för en
folkstämning uppjagad såsom en reflex av
revolutionen i Ryssland. Det var en lång och
grundligt mognad uppfattning som krävde
att nu borde lösningen ske. Vem som bär
skuld till den oroliga stämningen vill jag
icke säga för att icke såra, men det är icke
möjligt för dem som i det längsta motsatt
sig denna reform att nu komma och tala om
undfallenhet från regeringen. Regeringen har
behållit ledningen och lagt utvecklingen i
lugna banor i stället för att kasta landet in
i en kris. Hur är det möjligt att hopa före-
bråelser mot regeringen samtidigt som man
själv yrkar bifall till kompromissen.
03
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
