- Project Runeberg -  Med Örnen mot polen : Andrées polarexpedition år 1897 /
286

(1930) [MARC] Author: Salomon August Andrée With: Knut Frænkel, Nils Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Bratvaag“-expeditionen finner lägret av Gunnar Horn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



ning hämtades fram, och så begåvo vi oss alla i motorbåten in
till land. Vi passerade en flock valrossar på vägen in. De hade
samtidigt blivit iakttagna från skutan, och eftersom det var den
första fångst vi kommit på sedan vår avresa, steg stämningen.
Vi landade i en liten vik och voro snart på väg inåt ön, som
bestod av granit- och gnejsklippor, delvis genomdragna av
pegmatitgångar. Mellan de låga bergshöjderna var det grus och
sand, och en liten grund tjärn bröt enformigheten. En rödbrun
mossa bildade ett tunt täcke här och där, men för övrigt var
vegetationen fruktansvärt fattig. På enstaka ställen låg det
några snödrivor. Detta isfria land var kanske 5 kilometer långt
och upptill ett par kilometer brett på sydvästsidan av ön samt
höjde sig jämnt uppåt mot glaciären, som utgjorde den mäktiga
bakgrunden till denna öde ishavsstrand. Vi gingo upp mot
glaciären, och pa en liten platå framför denna hade en koloni
ismåsar (Pagophila eburnea) sin häckningsplats. Det blev ett
fasligt liv, då vi närmade oss och störde idyllen. De snövita
fåglarna svärmade upp, och luften fylldes av deras hesa skrik; långt
flögo de emellertid inte, eftersom deras ungar just blivit
utkläckta, och vi kunde därför komma dem på ganska nära håll.
Frampå natten togo vi oss ombord på ’Bratvaag" igen.

Bortsett från det nakna landområdet, som vi just hade
besökt, och ett liknande på nordsidan är Vitön i sin helhet täckt
av en mäktig issköld, som når en höjd av över 200 meter.
Från vår ankarplats tycktes den bilda en mycket regelbunden
kupol. Från sydost däremot — det fingo vi sedan se — är
den inte fullt så symmetrisk. Det existerar flera kupoler, som
av allt att döma avspegla det underliggande fasta fjällets
topografi.

Så upprann då den 6 augusti. En strålande dag med solen


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:41:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medornen/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free