Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karolinskt byggnadsskick i Kalmar norra län av Manne Hofrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillkom ofta ett tredje självständigt komplex: en stallgård.
Mangården och ladugården hade under denna tid i regel karaktären
av två helt kringbyggda fyrkanter, liggande på större eller mindre
avstånd från varandra. En belysande bild av mangården på ett
karolinskt herresäte ger en från 1800-talets mitt härrörande bild
av det rivna Vindö. (Bild 5). Byggnaderna ligga helt nära
varandra, mellanrummen mellan dem utfyllas genom höga och täta
plank och infarten till gården sker genom ett ståtligt porttorn.
Det hela har en omisskännlig borgartad karaktär. En äldre bild
av Kristdala prästgård (bild 6), visar liknande planbild. Här
fanns inget porttorn men infarten flankerades av två små kubiska
flyglar med toppiga tak. Dessa kubiska småflyglar utgöra jämte
de tornartade portalerna ett par av de mest karaktäristiska
detaljerna i tidens gårdar. Ett karolinskt portaltorn äga vi bevarat
endast på ett ställe, nämligen på den gamla Hammarskjöldska
gården Misterhult. (Bild 7.) Porten överensstämmer, som synes,
rätt noga med den som fanns på Vindö och den är med sina
kraftiga barockformer ett gott exempel på karolinsk
byggnadskonst. Ett par kubiska flyglar flankera porten. Dessa typiska,
lustiga små byggnader påträffas också på andra håll, t. ex. på
Toverum, Fårebo och Virbo, tre gårdar som äga mycket bevarat
från sin karolinska tid. De vackra flyglarna på Virbo ses å bild 8.
Den slutna, borgartade karaktär, som alltså kännetecknade
denna tids anläggningar, överges under loppet av 1700-talet —
man strävade nu i stället efter att ernå mera frihet och
överskådlighet i grupperingen. En synnerligen viktig detalj av de
gamla anläggningarna som däremot fortlevde under hela
århundradet, var den efter franskt mönster planerade trädgården,
symmetrisk, tuktad och konstlad. Barocktidens klippta häckar
återfinnas ännu t. ex. vid Tuna i de s. k. åtta gångarna och
typiska franska trädgårdar kunna ses vid många andra gårdar. Till
trädgården hörde alltid en paviljong eller ett lusthus. Dylika
byggnader av karolinskt snitt äro dock högst sällsynta numera
— ett litet gott prov därpå finnes dock bevarat vid Virbo, bild 9.
Byggnaden, som ligger som avslutningsdekoration vid
trädgårdens mittgång, är uppförd av timmer, enkel och kärv, och har
ett resligt torn som i spetsen prydes av en flöjel med det
Hammarskjöldska vapnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
