Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några fyndnotiser av Hjalmar Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man har anledning förmoda att denna hällristning är något
yngre än den vid Hammar.
Om båtarna äro ristade till symboler för solbåten, där solen
om dagen seglade uppe i det blå och om natten i en kanal
under jorden tillbaka till öster, eller om man föreställde sig en båt
för den döda människan att segla i till en bättre värld, det kan
ju vara för lekmannen av likvärdig betydelse. Av större
betydelse synes mig vara förekomsten av dylika i våra trakter.
Antagligen ha hällristningarna varit kultplatser, där man
offrade till fruktbarhetens befrämjare.
Hällristningar med skålgropar äro ju kända ända från Indien
och i de flesta svenska landskap söder om Dalälven. Det har
då synts underligt, att Tjust med så många tjänliga berg ej ägde
några.
I Uppland har man å vissa håll ända in i vår tid offrat i
älvkvarnar. Man smörjer dem med en fläsksvål, lägger i
knappnålar och dylikt under uttalande av besvärjelser. Därmed tror man
sig kunna bli kvitt sjukdomar, som förorsakats av älvorna —
något sådant har ej varit känt i våra trakter av helt naturliga
skäl, dä några älvkvarnar ej varit kända. »Älvorna» botar man
ju här, som bekant, på flera andra, som man tror, mera
effektiva sätt.
Då nu dessa fynd gjorts i våra trakter, kan man vänta att
många flera snart skola göras till tjänst för beskrivningen av vår
trakts arkeologi. Troligt är, att de av våra dalgångar, som äro
en förlängning av havsvikarna, t. ex. Gladhammar, Loftaslätten,
Västra Ed och Ukna ha stora förutsättningar att kunna framvisa
hällristningar.
Som råd till den, som söker efter hällristningar, kan givas,
att ej söka på höga berg i skogen utan på små bergklackar i
åkrar eller åkerkanter. Är bergytan ojämn gör ingenting. Man
söker först å bergklackens krön och därefter å västra och södra
sidorna ned mot åkerkanten. 1 vanliga fall finnas ristningarna på
svagt sluttande berghällar. Man spårar först älvkvarnar eller
skålgropar, som äro små ursvarvade gropar i berget i olika storlekar
ungefär 0,2—3 cm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
