Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kalkdukar (”upätne av frat”), ett rökelsekar, en järnstång, två
yxor, två spadar, en kista, ett oblatjärn, en timmesten (förmod-
ligen solvisare) m. m.
År 1653 avslutades, som sagt, Törnsfalls första tid som eget
pastorat.
Den kyrkliga samhörigheten med Västervik
Från 1653 till 1911 var Törnsfall annex till Västervik, och pas-
toratet hade en huvudsakligen i staden tjänstgörande kyrkoherde
(senare även stadskomminister) och en i Törnsfall bosatt och
tjänstgörande komminister.
Hur sammanslagningen av Västerviks och Törnsfalls försam-
lingar kom till är en särskild historia. Det var så att Västervik
och Gamleby ännu in på 1600-talet hade vissa oklara meilanha-
vanden, och dessutom hade det lilla och fattiga Västervik redan
på 1500-talet börjat kasta begärliga blickar på Törnsfall. Så
hade den 28 juni 1546 borgmästare och råd i Västervik begärt,
att Törnsfalls församling måtte (”efter, Kongl. Maj:ts brefs ly-
delse”; detta brev numera ej känt) förläggas under Västervik.
Den gången förklarade emellertid konsistorium, att då det icke
fanns någon tjänst, till vilken dåvarande pastor i Törnsfall kun-
de förflyttas, denna sak måste bero. Staden lyckades nu i stället
att i 1620 års av Gustaf II Adolf utfärdade privilegier få med en
bestämmelse, att ”Gamleby kyrka med all kyrkoherderänta och
rättighet så härefter som härtill må ligga till Västerviks kyrka”.
Gamleby församling, som alltså åter fick sitta emellan, måste nu
lösa sin prästavlöningsfråga genom inköp av skattehemmanet
Erneberg och kungligt tillstånd att få använda detta som stom-
hemman.
Emellertid fick Gamleby nu till präst Herman Johannis, en
kraftkarl, som lyckades få Västerviks nämnda privilegier med av-
seende på Gamleby upphävda. Därigenom kom staden åter i eko-
nomiskt trångmål vad beträffar kyrkoherdens avlöning och gjor-
de nya framställningar om hjälp. Då kom regeringen på den
idén att, beaktande Västerviks svårigheter, 1645 uppdraga åt
konsistoriet i Linköping att tilldela Västervikskyrkoherden Törns-
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
