Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andet i kyrkklockorna för att man icke skulle skrämma bort fis-
ken.
Den fjällfisk som möjligen erhölls i strömmingsvarpen skulle by-
mannen taga hand om, sälja den och förvara kassan, som sedan
delades mellan notägarna.
De stora mängder strömming som ibland upptogos avsattes na-
turligtvis dels i den närmaste bygden och dels i Västervik. Men
uppköpare brukade komma långväga ifrån, och i den s. k. gamla
goda tiden brukade de bjuda på brännvin för att kunna göra för-
delaktiga affärer.
Nu ha dessa gamla fiskeseder — som naturligtvis hade motsva-
righeter på andra håll, men som voro särskilt utpräglade i Törns-
fall, där de också längst kvarlevde — alldeles övergivits, och en-
dast få ha ännu personligt minne av hur notdragningen tillgick.
Orsakerna till att detta fiske upphört äro flera. Det påstås, att
strömmingen icke går till så bra nu som förr, och man skyller bl.
a. på spilloljan från de motordrivna fartygen. En viktig orsak är
också upplösningen av den gamla bygemenskapens band. Nytt folk
har icke kunnat hålla fast vid de gamla sederna. Vidare ha de
ekonomiska förhållandena i samhället ändrats. Det är kanske så
som författarens sagesman Carl Andersson i Almvik sade, nämli-
gen att folk har för stora anspråk nu mot förr. Då kunde man
göra ett arbete och taga den lön Vår Herre gav, nu fordras det i
förväg avtalad lön, innan man gör arbetet.
Men orsakerna till den gamla vinternotdragningens upphörande
må vara vilka som helst — det var något vackert, friskt och stor-
stilat i detta arbete, i vilket byns bönder stodo samman i gemen-
sam möda och gemensamt ansvar, tagande gemensam lön, medan
de samtidigt med öppna händer delade med sig av djupens skör-
dar åt sin nästa.
136
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
