Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ankarsrum och Helgerum blev nu efter arvsuppgörelsen i början |
av 1750-talet den då 20-årige Peter Christopher Bauman (1733—14!
1795), son till handlanden i Kalmar och Västervik, Lorentz
Bauman och hans hustru Catharina Dorotea av den rika kalmar- |
itiska köpmans- och brukspatronsläkten Hoppenstedt. Baumans
båda föräldrar avledo under hans minderårighet men den unge |
arvprinsen erhöll i sin morbroder, brukspatron Hoppenstedt, en
den bästa förmyndare, vilken bl. a. sände ut gossen på utrikes
studieresor för att göra honom skickad att övertaga det väldiga;
arv, som väntade honom. Särskilt bergsväsendet blev föremål för
hans studier och praktik, men även jordbruk, handel och sjöfart.
När Peter Christopher något år efter Anna Cederflychts död
övertog Helgerum och Ankarsrum var han sålunda mycket väl
skickad för det ansvarsfulla värvet att förvalta landsändans
största domän. En av hans första åtgärder var att nybygga
Helgerum till ett värdigt residens för sig, och det nuvarande
slottet tillkom ungefär 1755—57. En annan åtgärd var att hos
konungen anhålla om adelskap, vilket också beviljades — den
unge brukspatronen hette sålunde sedermera P. C. Cederbaum.
Längre fram hugnades han också med titeln bergsråd. Om Ceder- |
haums många och betydande insatser som jordbrukare och bruks- I
herre är här icke platsen att orda — under 1750—70-talen
utvecklar han en imponerande verksamhet; bl. a. växte nya indu- I
strier upp såsom tegelbruk, pappersbruk, garveri, sågar och a
kvarnar m. m.
Cederbaum blev den som skulle sätta ny fart även på det gamla |
skeppsbygget vid Helgerum. Han begärde och erhöll 1759 form- -
liga privilegier på skeppsvarvet och skaffade omedelbart sak- /
kunnig byggmästare, vilken till bostad fick den gamla huvud- I
byggnaden på gården. Den förste kände byggmästaren är Eric -
Loo, verksam vid Helgerum omkring 1760 och från 1740-talet |
som skeppsbyggmästare vid Skäggenäs varv. Loo var född 1699
och sålunda nu kring 1760 en ganska gammal man; år 1762 finna
vi honom också utbytt mot en ny byggmästare, nämligen Johan
Ryberg, född 1715. |
Denne Johan Ryberg synes ha varit en mycket kunnig och =
erfaren skeppsbyggare; han kvarstod i tjänst under hela den j
Cederbaumska tiden, med sin son Eric Ryberg som kvartersman
46.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
