Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Lifsmedlen - 2. Vegetabiliska näringsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 Lifsmedlen
slagen innehålla sålunda 18 till 21, de tyska deremot 23 till 24
procent stärkelse.
Frisk, rå potates kan lätt och utan besvär förvaras öfver
vintern i nästan oförändradt skick, om han aktas för stark köld
och väta, hvilka inflytanden förändra hans substans. Naturligtvis
aftager vid längre förvaring potatesens värde och rikedomen pä
hans beståndsdelar, i synnerhet så snart den varma årstiden in-
träder, då han börjar gro och dermed undergå vissa förändringar,
hvarigenom affallet, skal, bortrensade delar m. m., från att i bör-
jan hafva utgjort omkring 10 till 20 procent af hans massa kan
ökas till en tredjedel och mera af hans ursprungliga vigt,
Yid inköp af en större mängd* potates kan det vara af vigt
att utröna dess rikedom på stärkelse. För detta ändamål fram-
ställes stärkelsemjölet i en vägd mängd potates genom dess rit-
ning och uttvättning och jemföres sedan mjölets vigt med den
hela potatesens, hvarvid likväl fordras mycken noggrannhet. För
vanliga hushållsbehof nöjer man sig helt enkelt att koka ett prof
af potatesen och skattar dem bäst, hvilka visa sig mjöligast, lätt
spricka vid kokningen och hafva en ren, angenäm smak. Dålig
är deremot potates, som icke spricker, är vattnig, slemmig och
hård samt flyter i vatten och soppor. Omogen eller öfvermogen
potates kan vanligen alldeles icke kokas lös, innehåller föga stär-
kelsemjöl samt fördrages och smältes illa. I frusen potates efter-
följes den inträdda sockerjäsningen snart af sur jäsning, hvarige-
nom han icke allenast blifver osmaklig, utan äfven skadlig. Full-
komligt onjutbar, vidrigt elak och rent af giftig år af s. k. pota-
tessjuka angripen potates.
Allt sedan år 1845 har potatesen varit hemsökt af potates-
.sjukan, som framkallas af en parasitsvamp, Peronosx>ora infestans.
Denna svamp förökas i oerhörd grad genom de millioner sporer
eller frön, som hvarje svamp frambringar. Sporerna fästa sig på
potatesplantans blad och börja derstädes gro under gynsamma
förhållanden. Grodderna intränga i bladens klyföppningar eller
genomborra bladens öfverhud, utvecklas och utbreda sig i dess
väfnader, sätta frukt i dem och utsända nya sporer, som små-
ningom komma plantan att alldeles bortdö. Från bladen utbre-
der sig svampen på och i stjelken ned till rotknölarne, hvarest1
han liksom i bladen utsuger de särskilda cellerna, upplöser stär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
