Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Farsoterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Pesten utom Enropci.
en tryckande dimma hvilat öfver staden, men sjelfva julnatten
“var litet fruset på gatorna, och kl. 11 på dagen försvann aldeles
den förskräckliga dimban; himmelen blef aldeles klar och Solsken".
Bönesöndagen d. 80 april 1711 hölls i alla kyrkor “Tacksäijelse
til Gud, som den swåra Pestilentian här i Stockholm nådeligen
upphöra och stadna låtit".
Sådana visade sig pestens sista uppträdanden i det vestliga
och norra Europa. Från midten af det 18:de århundradet utgjorde
den sydöstra delen af Europa hans beständiga säte, hvarifrån han
upprepade gånger gjort ströftåg i nordlig rigtning dock nästan
endast på Balkanhalfön. I det 19:de århundradet har han endast
uppträdt i Turkiet, och derstädes senast 1841, men sedan dess,
om man undantager den lilla pestepidemi, som under vintern 1878
— 79 yppade sig i guvernementet Astrachan, har han icke mera
visat sig på europeisk botten. Äfven i Egypten har sedan 1843
ingen pest visat sig; i Asien deremot synes i dess östra centrala
områden än i dag verksamma pesthärdar bestå. Sådana härdar,
der pesten enligt Hirsch’ åsigt är inhemsk, finnas på Himalayas
södra sluttningar och i provinserna Kamaon och Gharwal, i Kina
i Jun-Nans bergsdalar, och slutligen har allra sist 1874 — 77 pesten
härjat Mesopotamien, hvarest till dess utbrott och bestånd förutom
den utomordentliga smuts och det otroliga elände, hvari den fattiga
befolkningen lefver i allt som angår föda, kläder och husrum, äfven
i icke ringa mån bidraga de lifliga liktransporter, som ega rum
från Persien, en del af södra Turkestan, Indien och Beludjistan.
De förmögne invånarn e i dessa delar af Asien förordna nemligen
om sin begrafning på de ställen, der de muhammedanska helgonen
Ali och Husein ligga begrafna i Nedjef och Kerbela; dit mån-
gen gång på en månad med karavaner 600 ända till 2000 lik in-
föras med största pomp och ståt för att begrafvas i katabomberna.
I ogenomträngligt dunkel höljes koppornas ålder och ur-
sprung. Sannolikt måste deras hemland sökas i Indien och det
inre af Afrikas centrala delar, åtminstone synas de sedan urmin-
nes tider hafva varit kända i Indien och Kina. I Europa omtalas
de för första gången med säkerhet från år 580 såsom en ytterst
farlig, nästan alltid dödande sjukdom, och dog sagda år i dem
•hertig Gunthrams af Burgund gemål Austrigildis, som på sin
dödsbädd af hämnd tog hertigens löfte att efter hennes död låta
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
