- Project Runeberg -  Alexander I /
130

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.130

slog i tur och ordning den nordamerikanska republiken,
det napoleonska kejsardömet, revolutionärt skräckvälde,
den engelska, franska och spanska konstitutionen. Han
framhöll förtjänsterna i livar och en af dessa
styrelseformer, men då Eylejev påpekade bristerna, gaf ban
honom genast rätt och öfvergick till nästa. Det liknade
halft ett domstolsförhör ocli halft en skolexamen.

— Ni följer deu sokrateska metoden, — anmärkte
Eylejev för att låta honom förstå det olämpliga i detta
förhör.

— Ja jag tycker om de gamle, — svarade Pestel,
utan att förstå eller utan att vilja förstå, och fortsatte
siu examen.

Eylejev blef ursinnig, och ju ursinnigare han blef,
dess mera blottade han sig. Men på samma gång njöt
han af samtalet som af en underhållande bok man ej
kan slita sig ifrån. »En klok man i ordets fulla
betydelse», erinrade han sig Pusjkins uttalande om Pestel.
Hvad han än talade om, var det ett nöje att höra honom;
blotta tonfallet i rösten hade något oemotståndligt
öfvertygande, och logiken verkade tjusande som en kvinnas
behag.

Tiden flög så snabbt, att Eylejev blef förvånad, då
han märkte, att det höll på att mörkna; han tyckte,
att samtalet varat i en halftimme och inte i två timmar.
Han tyckte också, att han vid Pestels tal försjönk i
något slags magnetisk sömn, en sällsam och ljuflig
domning, lik ormens vid musikens toner. Men kanhända
att det var febern som började komma mot kvällen;
alltemellanåt skakades han af en lätt frossbrytning, och
lian kände den där välbekanta, behagliga dåsigheten.

— Hör nu, Pestel, — försökte han värja sig mot
förtrollningen, — allt hvad ni säger låter enkelt och
klart som två gånger två fyra. Men politik är inte
matematik, människor är inte siffror, och känslor är inte
kalkyler . . .

— Nej det är ju klart! — instämde Pestel. —
Politiken är inte abstrakta spekulationer utan kött och
blod, nationernas lefvande lif, själfva historien. Låt oss
vända oss till historien .. .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/merealex/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free