- Project Runeberg -  Alexander I /
377

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

377

soldaterna honom mycket bra. De lyssnade också
uppmärksamt, fast mera oförstående, när han predikade för
dem:

— Ser ni, gossar, snart skall vi tåga till Moskva,
där hela armén skall samlas för att af kejsaren begära
nya reglementen och lättnader för trupperna, för som den
nu är, är tjänsten olidlig. De tyrannisera er, de prygla
er, de uppta er med oafbrutna öfningar, och allt det där
hittar öfverbefälet på, som mest består af tyskar. Men
det finns många högtuppsatta personer, som ha hjärta för
er och de lägre klasserna i allmänhet och vill försöka
lindra er lott. Det finns människor, som är redo att offra
sitt lif för att befria sig själfva och än mera er ur
träldomen. Om ni visar er som duktiga karlar, få ni det
snart bättre ställdt. Men ni få inte hänga hufvudet, utan
ni måste vara morska och om så behöfs gå i döden för
er rätt.

Men när han försökte förklara för dem, att »icke
all makt är af Gud», stodo de fullkomligt oförstående.

— Ja ers välborenhet, —instämde de helt oväntadt,
— det finns bara en Gud i himlen och en tsar på jorden.
Mot Gud och tsaren får man inte uppresa sig.

Allt hvad han talade studsade som ärter mot en
vägg. Men när han så åter frågade dem:

— Följer ni mig, gossar, hvart jag vill?

— Hvart ers välborenhet behagar! — svarade de i
korus och tänkte sig, att chefen ämnade sig öfver gränsen
till Österrike för att där samla alla f. d. semjonovtser
och skicka och bedja tsaren om förlåtelse; och då skulle
tsaren säkert förlåta dem och låta dem komma tillbaka
till gardet.

För att bevisa, att »naturen skapat alla lika»,
snusade Bestusjev med fyrverkaren Siunin och kysste
sergeanten Sjvasjka, som blef helt förlägen och torkade sig
om munnen med rockärmen som efter en påskkyss.

Soldaten Tsybulenko lärde han skrifva och hade en
förskräcklig möda, innan han fick de styfva fingrarna att
med stora, sneda bokstäfver tota efter förskriftens: »Brutus.
Cassius. Mirabeau. Lafayette. Konstitution.»

Ibland var Golitsyn närvarande vid dessa lektioner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/merealex/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free