Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Mesa Verde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAPITLET.
Mesa Verde.
Fältet för de undersökningar, hvilkas resultat meddelas i föreliggande arbete,
är beläget i sydvästligaste delen af den nordamerikanska staten Colorado, i trakter,
dit civilisationen först under de sista årtiondena framträngt och där för ej längesedan
kringströfvande skaror af Ute-indianer utgjorde den enda befolkningen. Numera är
blott en smal landremsa längs gränsen till New Mexico reserverad åt indianerna. Nära
norra gränsen af denna indianreservation ■ ligger en liten stad, Durango. En
järnvägs-linie förbinder denna stad med Denver.
Det var på denna järnväg, Denver and Rio Grande Railroad, som jag i slutet af
juni 1891 afreste från Colorados hufvudstad för att uppsöka och bese de egendomliga
ruiner, om hvilka jag hört så märkliga skildringar. Resan till Durango tager
jämnt ett dygn. I början brusar tåget i hvinande fart fram öfver slätterna längs
Klippbergens fot, ty Denver är beläget på slättlandet nedanför bergen, som resa
sina hvita hjässor i fjärran. Vi äro redan långt söder om Denver, när tåget långsamt
börjar arbeta sig uppför sluttningen. I långa krokar, än genom en mörk tunnel,
än längs randen af ett svindlande bråddjup, går det oafbrutet uppåt. Det är en
vacker och storartad natur, som omgifver oss, påminnande om norra Sveriges
fjälltrakter. Vid en höjd af omkring 3,000 meter nås vattendelaren mellan de båda
oceanerna. Därpå går det utför med bättre fart. Vi äro snart vid Colorados södra
gräns, göra därifrån en bukt inåt New Mexico, därpå åter in i Colorado, där vi
passera tvärs igenom Ute-indianernas område. Ej långt från dess norra gräns ligger
Durango i en härlig dal omgifven af höga berg vid stranden af en brusande älf,
som bär det vackra namnet Rio de las Animas.
Durango är ej många år gammalt, och likväl har staden redan 3,000 invånare,
spårväg, elektrisk belysning, flera hotell, teater o. s. v. Vid tiden för min ankomst
fanns ännu ej någon järnväg till trakterna väster därom, ehuru en sådan var under
1 Indian reservations kallas de områden, som af amerikanerna reserverats åt indianerna. Inga
hvita äga rätt att inom dessa områden anlägga nybyggen.
G. Nordenskiöld, Klippboningar. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
