Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
Sammanträden.
Industrikontorets medlemmar sammanträdde den 24 april till
ordinarie årsstämma å Svenska Teknologföreningens lokal, hvarvid de i § 11
af Industrikontorets stadgar upptagna ärendena behandlades. På förslag
af ordföranden valdes prof. P. Klason enhälligt till Industrikontorets
förste hedersledamot. Efter förhandlingarna höllos föredrag av assistent
H. Edin om »Cellulosa som fodermedel» och af ingenjör Alf. Larson
om »Handelstraktater och tullar». Båda föredragen följdes af diskussion.
Styrelsen har under 1918 sammanträtt 3 gånger, den 5 och 24 april
samt den 17 december.
Arbetsutskottet har haft 17 sammanträden, den 11 januari, 8 och 15
februari, 8 och 19 mars, 4, 18 och 24 april, 10 maj, 14 juni, 18 juli,
9 augusti, 13 och 27 september, 11 oktober, 8 november och 17
december. Arbetsutskottets ordinarie månadssammanträden hafva nästan utan
ondantag hållits på den därför bestämda dagen, andra fredagen i månaden.
Tidskrift
Från och med 1918 följa »Meddelanden från Sveriges Kemiska
Industrikontor» som en särskild afdelning med egen paginering i Svensk
Kemisk Tidskrift och offentliggöres däri Industrikontorets officiella
skrifvelser, i den mån de lämpa sig härför, äfvensom andra uppsatser eller
notiser af intresse för vår industri.
Industrikontorets verksamhet under år 1918.
Fett frågor. Hvad först fettväxt odling en beträffar, så besvarade
Industrikontoret den 15 jan. Kommerskollegii remiss angående
linodlingsfrågan och tillstyrkte på det lifligaste linodlingens främjande (se
»Meddelanden», h. 2, sid. 25). Linodlingen har också under året tagit god
fart: mot 1,320 har 1915 besåddes 1918 c:a 1,500 har och för 1919
torde nAn kunna räkna med 3,000 har. Dessa skulle gifva c:a 6,000 ton
linhalm, motsvarande ungefär 1,500 ton färdigt lin, samt c:a 1,800 ton
frö, gifvande omkring 485 ton olja och 1,315 ton linfrökakor.
Industrikontorets skrifvelse i rapsfrågan (se »Meddelanden», h. 2,
sid. 19) behandlades i februari af produktionskommittén och
understöddes af denna. Rapsodlingen har likaledes gjort framsteg. Den lämnar
ju också tvenne värdefulla produkter: olja och foderkakor. Före kriget
hade rapsodlingen så godt som upphört, 1917 besåddes c:a 200 har med
höstraps och 1918 1,500 har, gifvande c:a 3,600 ton frö, som i sin tur
lämna omkring 1,260 ton olja och 2,340 ton foderkakor. Med de
under kristiden gällande priserna på dessa produkter torde denna kultur
jämte linodlingen varit betydligt mer lukrativ än någon annan inom riket.
För att utröna, om icke rapshalmen skulle kunne finna bättre
användning än blott och bart som bränsle, har Industrikontoret gått i
författning om försöks utförande, dels för framställning af cellulosa och
dels för halmkraf tf oder, hvilka försök dock ännu ej afslutats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
