Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Vikt- eller värdetullar.1
Af byråchefen Ture Alsen.
Denna gamla tvistefråga har genom de af världskriget framkallade
förhållandena ånyo blifvit aktuell samt i fackpressen debatterats så
utförligt, att utsikterna att finna några nya synpunkter äro tämligen
minimala. Då emellertid frågan icke minst för den kemiska industrien är
af stor betydelse, kan det ju vara af intresse att göra en rekapitulation
af de teoretiska skäl, som förespråkarna för det ena eller andra
systemet andraga och närmare belysa, hur frågan ter sig ur praktisk
till-lämpningssynpunkt.
Det tyngst vägande argumentet, som anförts till förmån för
värde-Utilarna, är, att dessa smidigt anpassa sig efter varuvärdet. Hur man
än bemödar sig att specialisera tulltaxan med hänsyn till industriens
kraf på högre tullskydd för den förädlade varan, kan man gifvetvis ej
drifva denna specialisering så långt, att alla anspråk i den vägen blifva
tillfredsställda. Denna bristande smidighet hos vikttullarna anföres
också såsom en social orättvisa, då härigenom de bredare lagren anse sig
hårdare beskattade för sina billigare förbrukningsartiklar än de
burgnare klasserna, som i regel använda dyrare kvaliteter. Man kan
naturligtvis också anföra en hel del exempel, som tala för riktigheten af
denna uppfattning. — Vidare anföres, att tullen vid tillämpning af
värdetullar automatiskt regleras efter det stigande eller fallande
varuvärdet, utan revidering af tulltaxan.
De som gifva företräde åt vikttullarna andraga, att för så vidt
tullsatserna äro åsatta till skydd för den inhemska industrien, afsikten
inskränker sig till att bereda skydd för det arbete och det kapital, som
nedlägges på varans framställning inom landet. Det varuvärde, efter
hvilket tullen utgår, omfattar emellertid äfven råvaran, hvaraf följden
blir, att tullen utgår vid stigande råvarupris med högre och vid
fallande råvarupris med lägre belopp, utan att denna olägenhet motsvaras
af ändrade produktionsförhållanden, en oegentlighet, som framträder
särskildt där råvaran representerar en väsentligare del af varuvärdet. För
öfrigt anmärkes, att tullbeloppets ökning i jämbredd med varans
värdestegring under uppåtgående konjunkturer, då konkurrensen från
utlandet är mindre kännbar, ej allenast är opåkallad utan ock, i den mån
den inhemska produktionen brister i förmåga att tillfredsställa landets
ökade konsumtion, innebär en gifven olägenhet. Under nedåtgående
konjunkturer däremot, då ett kraftigare tullskydd vore af behofvet
påkalladt, minskas tullskyddet i samma mån, som prisen sjunka. Än
mera kännbart framträda dessa värdetullars olägenheter i fall af
dum-ping, då man från utlandet här söker afsättning för ett
produktionsöfverskott till priser, med hvilka ingen inhemsk fabrikation kan upptaga
täflan, eller, vid känning af uppstående konkurrens från någon för vårt
1 fördrag, hållet vid Industrikontorets styrelsesammanträde den 27 mars 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
