Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
salter; hydrat, karbonat, klorid, oxid och nitrat, hvarigenom de
inhemska råmaterialen tagas i bruk till dubbla utsträckningen mot den
förutvarande importen. Genom denna nya industri har landet blifvit
fullt oberoende och ett betydligt exportöfverskott kan under närmaste
år påräknas.
Metaller.
Närmast stål- och järntillverkningen kommer på det metallurgiska
området kopparproduktionen i Förenta Staterna, där den nått en
alltjämt stigande utveckling. Från 100 tons år 1845, då industrin
synes hafva tagit sin början, har den stigit till 270,000 tons år 1900,
482,000 tons 1910, 860,000 tons 1916 och ej mindre än 1,250,000
tons 1918. Smältverken i Anakonda, Ma. uppgåfvos vid mitt besök
i september dagligen afverka 160,000 tons malm.
Hvad Sverige rörande denna industri har att lära torde vara
in-hämtadt af en fackman på området, ingeniör Gustaf G. Bring, som för
någon tid sedan studerat Förenta Staternas kopparindustri, och af
personer, som där haft beröring med honom, ansågs vara expert på
detta område. Mina iakttagelser inskränka sig till de praktiska och
arbetsbesparande koncentrationsanordningar, som jag vid olika
smälterier hade tillfälle observera, samt till några nyare metoder för
bearbetande af fattiga malmer. Med sådana har särskildt professor
Robert N. Bradford vid Utah University arbetat.
För koncentrering användes s. k. »skakbord» af flera olika
konstruktioner. En svensk, chalmerist, Mr G. A. Överström i Los
Angeles, Gal. på sin tid professor i metallurgi vid Utah University, har
konstruerat ett mycket omtyckt sådant, som för sin effektivitet fått
stor användning.
Luftflottation1 har i stor utsträckning kommit till bruk vid
anrikning af koppar, nickel, bly och zinkmalmer. Principen för denna
metod är som bekant baserad på inbäddandet af de kristalliniska
metallföreningarna i en emulsion, hvilket förorsakar att mineralet
vid vaskningen flyter till ytan under det att det mera amorfa »berget»
sjunker till bottnen. En sådan flottationsapparat, tillverkad af
South-western Engineering Go., Los Angeles, Gal. är konstruerad på följande
sätt:
En cylindrisk s. k. luftningskammare af c:a 3 meters längd och
65 cm. diameter är framtill försedd med en V-formad utbyggnad,
den s. k. frotteringskammaren. Denna är försedd med en läpp,
öfver hvilken koncentratet kan af rinna. Inuti luftningskammaren
är »rotatorn» monterad. Den består af en cylinder af längsgående
spjälor med c:a 1 cm. breda springor mellan spjälorna. På utsidan
äro spjälorna försedda med tunna ribbor. Afståndet mellan
»rotorns» yttervägg och luftningskammarens innervägg är c:a 2 cm.
»Rotorns» axel är ihålig för att kunna tillföra dess inre atmosfärisk luft
i tillräcklig mängd, och gör en hastighet af 180 hvarf i minuten. Den
»Why mineral float». Geo Young (Eng. Mining J. 1918; 106 sid. 1127—8).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
