- Project Runeberg -  Några blad ur vår tids meteorologi /
18

(1881) [MARC] Author: Hugo Hildebrandsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

atmosfären. Under det att vi med stor omsorg insamla
stundom minutiöst noggranna iakttagelser från bottnen af
lufthafvet, veta vi sällan, hvilka förhållanden råda på blott
ringa höjd öfver våra hufvuden. Visserligen hafva på
senare tider med stor kostnad observatorier anlagts på toppen
af höga bärg, såsom på Puys de Dome och Pic de Bigorre
i Frankrike, Obir i Österrike, Mount Washington och Pikes
Pic i Nordamerika o. s. v., men dels äro dessa arbeten
förenade med ofantliga svårigheter och kostnader föga
understigande dem, som erfordras för en arktisk forskningsfärd,
dels äro förhållandena på en bärgstopp ingalunda fullt lika
med dem som herska på samma höjd öfver jämna marken
i fria luften. Man har äfven sökt att medelst ballons
cap-tifs eller under luftseglingar insamla meteorologiska
uppgifter från de högre luftlagren, men de förra kunna ej utan
oerhörda kostnader nå en betydligare höjd, och de senare
äro ännu alt för äfventyrliga och därjämte dyrbara företag
för att kunna annat än undantagsvis utföras. Utan tvifvel
skulle dock högst intressanta resultat vinnas, om nödiga
medel kunde erhållas till sådana för vetenskaplig forskning
utrustade företag.
Lyckligtvis är det dock icke alldeles nödvändigt, att
invänta en dylik förhoppnings fullbordan, för att i många fall
komma till en åtminstone approximatif kännedom om
vindförhållandena i de högre rymderna af atmosfären. Molnens
rörelse anger nämligen tydligt riktningen af den vind, med
hvilken de drifva. Visserligen är det med stor svårighet
förbundet, att vid hvarje tillfälle bestämma den noggranna
höjden af ett visst moln, men på grund af anstälda
iakttagelser har man dock en ungefärlig kännedom om de
höjdgränser, mellan hvilka olika molnslag förekomma. De högsta
äro de s. k. cirri- eller fjädermolnen, dessa hvita eller
ljusgråa, tunna skyar, hvilka ofta bilda egendomliga former,
som mer eller mindre skarpt afteckna sig på den blåa
himlen, och under hvilka de tätare molnmassorna segla fram.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/meteoro/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free