Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitt sätt. Usch, vet ni, jag riktigt skäms för att visa
mej.»
Men Ankar, som innerst inne nog tycker detsamma,
har i alla fall inte lust att stå här, när man kan få
dansa.
»Kanske vi först ska ta oss en tur utefter tivolit här
till höger», föreslår han. Där finnas skjutbanor, lyckans
lotteri och mycket annat. Men i mitten är en
frilufts-estrad. Just på paret kommer dit, slutar dansmusiken
i paviljongen. En dvärglik liten man kliver upp och
börjar sjunga kabaretvisor med hes röst. Rösten
betyder mindre. Bara publiken ser mannen, bryter jublet
löst. Han har rött hår. Munnen går till öronen. Och
de blå pupillerna snurra runt som glaskulor i oavbruten
rotation. Den minsta lilla extragrimas är nog att göra
furor. Och när han sticker fram tungan genom det
breda gapet och samtidigt drar ihop pannhuden till
fyra parallella längdrynkor, liknar den lille artisten ett
ofullgånget foster.
»Usch», säger fröken Northon.
En ung man bakom:
»Gör sej inte till i onödan, lilla hon. Bläckfisken
(så kallas artisten med ett populärt namn) duger för
tie.»
Mannens damsällskap frågar:
»Va’ sa’ ho?»
»Usch — hahaha.»
»Å de’ ska den säja — titta på’na. Ho’ ser ut som
en köksbjörn från det mörkaste Småland.»
Flickans kavaljer skrattar.
Fröken Northon rycker Ankar i armen:
»Kom så går vi.»
Ankar har ingenting emot den uppmaningen, ty han
känner en smula chikan för sitt välborna sällskap.
Men snart börjar dansen igen. Bläckfisken slutar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
